Därför är vissa delar av kroppen extra kittliga
En ny studie visar att kittlighet följer ett tydligt kroppsligt mönster. Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna är särskilt kittliga – och det tycks gälla människor från olika kulturella bakgrunder.
De flesta vet hur det känns att bli kittlad, men varför vissa kroppsdelar är mer känsliga än andra har varit oklart. För att undersöka saken studerade forskare vid bland annat Karolinska institutet 448 unga vuxna mellan 18 och 30 år. Deltagarna hade kinesisk, nederländsk och grekisk kulturell bakgrund.
Personerna i studien fick beskriva sina upplevelser av kittling och markera på kroppskartor vilka delar som var mest kittliga. De fick även kartlägga känslighet för andra former av beröring, smärta och njutning för att forskarna skulle kunna se om kittlighet har ett eget kroppsligt mönster.
Tydligt kroppsligt mönster
Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna var de kroppsdelar som uppgavs vara mest kittliga. Mönstret var likartat mellan de olika kulturella grupperna och även mellan individer.
– Det som förvånade oss var inte bara att samma områden var kittliga, utan också hur starkt detta kroppsliga mönster återkom mellan kulturer och till och med mellan individer. Detta tyder på att kittlighet har en igenkännbar kroppslig organisation, säger Konstantina Kilteni, forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet och vid Radboud Universiteit.
När kittlandet utfördes av en intim partner var mönstret liknande, men omfattade då även ljumskarna och insidan av låren.
Forskarna jämförde kartorna över kittlighet med kartor över känslighet för annan beröring och kroppsliga förnimmelser. Analyser med maskininlärning visade att kittlighet har ett eget kroppsligt mönster och på ett tillförlitligt sätt kan skiljas från andra sinnesupplevelser.
Kan vara nedärvd egenskap
Studien testade också flera teorier om varför vissa kroppsdelar är särskilt kittliga. Starkast stöd fick Charles Darwins idé om att områden som berörs mer sällan tenderar att vara mer kittliga. Det kunde dock inte förklara hela mönstret. Resultaten tyder i stället på att kittlighet påverkas av en kombination av sensoriska, fysiologiska och sociala faktorer.
Likheterna sträcker sig bortom kulturella gränser, men vissa mönster finns även hos apor. Människoapor har observerats använda händerna eller munnen för att kittla många av de områden som identifierats på kartorna över människokroppen, och de reagerar även med skrattliknande läten. Hos exempelvis bonoboer kittlar individer med starka sociala band, som mödrar och deras ungar, varandra oftare. Dessa paralleller väcker tanken att kittlighet inte är något unikt för människan, menar forskarna.
– Vi vet fortfarande inte exakt vilken funktion kittlighet har, men likheterna stöder tanken att den är en evolutionärt bevarad egenskap, säger Konstantina Kilteni.
Vetenskaplig artikel:
Human ticklishness is a widespread, culturally shared and bodily organized sensory experience, Nature Human Behaviour.