I år är det tjugo år sedan man började bygga Havsbadstunneln, den planskilda korsningen mellan Havsbadsvägen och järnvägen. Inledningsvis vållade den mycket negativ debatt men idag vill ingen vara utan den.
Argumenten för och emot då, var snarlika argumenten som nu framförs gällande Pytteleden. Som sedvanligt är det de negativa argumenten som låter högst och mest.
Då dominerades insändarsidorna av arga och oroade lokalbor, framför allt villaägare i närområdet.
• ”Motorsågsmassakern i Havsbaden”: Det absolut vanligaste och mest känslosamma argumentet handlade om träden. Att hugga ner träd var en ”miljökatastrof”.
• ”En ful betongkoloss raserar idyllen”: Insändarna uttryckte oro för att Ängelholm skulle förlora sin charm som ”den mysiga småstaden”.
• ”Vi dränks i buller”: Enligt de boende längs vägen.
Insändare som stödde projektet var ofta pendlare, bilister från andra delar av staden och andra som reagerade på de långa väntetiderna.
• ”Slut på dödsfällan vid spåren”: Säkerhetsargumentet var viktigt bland de som var positiva. Den 30 juli skedde på nytt en kollision i stadens mest olycksdrabbade korsning; Östergatan/Skolgatan.
• ”Vi kan inte ha bommar fällda halva dagen”: Pendlare och bilister uttryckte frustration över köbildningen.
• ”Sätt stopp för det egoistiska motståndet”: Kritik riktades mot de protesterande lokalborna och för att ett fåtal villaägare försökte stoppa en modernisering nödvändig för stadens utveckling.
Låt oss hoppas att politiken styrs av behov och erfarenheter och inte lägger vikt vid önsketänkande och särintressen. Skapa en kort och smidig förbindelse mellan stadens östra och västra delar, för alla typer av fordon och för alla ängelholmare.
Bygg Pytteleden och få bort trafikkaoset kring Stadsparken.
Arne Andersson