Forskningen i Sverige får inte särskilt mycket utrymme i valrörelsen. Det är inte så förvånande. Partierna gör bedömningen att forskningsfrågan inte flyttar väljare i någon högre utsträckning, och media rapporterar hellre om vardagsnära frågor som bensinpris och kriminalpolitik.
Det betyder inte att frågan inte är relevant för gemene man. Faktum är att FoU-verksamheten i Sverige, inte minst den som bedrivs i privata bolag, är en urstark motor för att driva ekonomisk tillväxt och skapa nya jobb. I förlängningen är forskningen helt nödvändig för att säkra finansieringen av vår gemensamma välfärd - för att skolan, vården och omsorgen ska fungera.
Mot den bakgrunden är det en oroväckande trend som visas på i dag, i den nya rapporten Stärkt FoU- avdrag bidrar till fler jobb, som publiceras av European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship (ECEPR). Där redovisas hur Sverige tappar alltmer fart på FoU-området jämfört med andra länder. Rapporten innehåller också beräkningar om hur tiotusentals nya jobb kan skapas om Sverige vågar visa framfötterna i forskningsfrågan.
I rapporten jämförs Sverige med de 10 länder som satsar mest på forskning och utveckling, samt Irland och Storbritannien. Jämförelsen visar att Sverige fortfarande är en av världens mest innovativa ekonomier, men att gapet till omvärlden har minskat kraftigt sedan milleniets början. Denna trend syns för FoU totalt som andel av BNP, och är ännu tydligare för näringslivets satsningar på forskning och utveckling.
Sedan 2001 har Israel och Sydkorea både gått om och sprungit ifrån Sverige, medan hela gapet till USA och Japan har suddats ut. Den ledning inom som Sverige tidigare hade relativt den genomsnittliga OECD-ekonomin har halverats sedan milleniets början.
Om trenden fortsätter kommer Sverige att ytterligare halka efter i innovation, och tappa den kunskapsledning som är en grundpelare i vår ekonomiska konkurrenskraft. Det kommer få stora konsekvenser, både för ekonomin, jobben och i förlängningen välfärden. Sverige står nu vid ett vägskäl, en kritisk punkt i utvecklingen, där man kan välja att passivt se på när vi fortsätter tappa konkurrens- och innovationskraft på FoU-området - eller vidta åtgärder för att bryta trenden och börja vinna mark igen.
En viktig reform som krävs för att vända utvecklingen är göra det mer attraktivt att bedriva FoU- verksamhet i Sverige, både för befintliga forskande företag i landet och för internationella bolag som kan förlägga sina FoU-investeringar i Sverige. Här har många andra länder redan agerat, och infört kraftfulla ekonomiska incitament för FoU-verksamhet, samtidigt som Sverige i princip stått still. Nivån av statligt FoU-stöd totalt, i form av direkta bidrag och skattelättnader, är i genomsnitt 1,7 gånger så högt i konkurrentländerna som i Sverige.
Särskilt efter ligger Sverige när det gäller skatteavdrag för FoU, vilka är 3,3 gånger så höga i genomsnitt i konkurrentländerna. I Storbritannien är nivån av skattelättnader för FoU hela 7,5 gånger så hög som andel av BNP som i Sverige. I Irland är nivån 5,6 gånger så hög. Flera konkurrentländer har också innovationsboxar och patentboxar som leder till ytterligare skattelättnader för FoU- verksamhet.
ECEPR:s rapport visar att det skatteavdrag för FoU som den nuvarande regeringen föreslår, ett så kallat förhöjt kostnadsavdrag, inte bara skulle stärka Sveriges konkurrenskraft ordentligt - det skulle också stimulera ekonomin och jobbtillväxten markant. Med det förslaget skulle Sverige gå från bottenskiktet till att ha det starkaste incitamentet av alla OECD-länder.
Enligt beräkningarna i rapporten kan ett förhöjt kostnadsavdrag skapa 26 800 nya jobb, över 30 miljarder kronor i ökat värdeskapande, och nära 9 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Av dessa jobb förväntas mer än hälften skapas i små och medelstora företag.
Tidöregeringen och Centerpartiet har gett positiva besked kring ett förhöjt kostnadsavdrag, och det vore välkommet med liknande besked från ännu fler partier för att säkra att reformen genomförs oavsett valutgång. Denna form av strukturell näringslivsreform behöver bred förankring så att det kan införas och kvarbli över mandatperioder.
Ett generöst FoU-stöd som är enkelt att söka och utan tak är den konkurrensneutrala näringslivspolitik som Sverige behöver. Denna form av konkreta reform kan göra att Sverige återtar delar av sin tidigare ledning i forskningsintensitet relativt omvärlden. Alternativet är att resten av världen fortsätter springa om Sverige, tills det inte längre är Europas ledande kunskapsekonomi.
Nima Sanandaji, författare av rapporten Stärkt FoU-avdrag bidrar till fler jobb som släpps i dag av European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship (ECEPR)