IF Metalls strejk mot Tesla är över och företaget har öppnat en svaghet i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med en så spektakulär vinst i en mycket omtalad och rekordlång konflikt kommer sannolikt fler internationella företag att vilja kringgå svenska kollektivavtal.
Teslas vinst är en uppvisning i hur EU-medlemskapet, företagens maktkoncentration och politiskt stöttad omställning utmanar grunden i den svenska modellen. Poängen med den svenska modellen är att staten inte ska blanda sig i parternas överenskommelser, utan fack och företag tillsammans förhandlar om reglerna på arbetsmarknaden och om lön och arbetsvillkor. Systemet bygger på en bred täckning av kollektivavtal, eftersom företag som slipper undan annars får en orättvis konkurrensfördel.
För en individuell löntagare kanske det är okej att arbeta ett tag utan kollektivavtal, men om fler bolag vägrar kommer skyddet för vanliga arbetare att urholkas och till slut blir lönerna allt svårare att förhandla upp.
Därför behöver både svenska företag och arbetarkollektivet ett starkare skydd av den svenska modellen. Tesla har kunnat kringgå strejken genom att utnyttja EUs utstationeringsdirektiv för att flytta personal till Sverige från andra EU-länder och även flytta produktionen av en blockerad komponent utomlands. Företaget har också bränt ansenliga ekonomiska medel på rättegångskostnader och att köpa ut strejkande. Samtidigt har företaget lockats till Sverige genom olika typer av stöd till elektrifieringen. Bilarna finns på svenska vägar dels på grund av den gamla miljöbilspremien som stöttade köp av Teslas bilar och av Klimatklivet som finansierat utbyggnaden av Teslas och andra företags laddstolpar.
För att skydda svenska modellen behövs en reform av EUs utstationeringsdirektiv som möjliggör strejkbryteri i Sverige. Men man behöver också införa olika typer av krav på de företag som vill tjäna pengar på den politiskt drivna elektrifieringen.
Just Tesla är ett bolag som varit exceptionellt bra på att utnyttja olika typer av politiska stöd för omställning och elektrifiering. Efter finanskrisen gav Obamaadministrationen ett generöst lån på motsvarande 5 miljarder kronor till bolaget för att bygga ut tillverkning av elmotorer och batterier. Sedan dess har Tesla tjänat stora summor på att sälja utsläppskrediter till andra bilföretag. I perioder har inkomsterna från försäljningen av utsläppskrediter i USA och EU uppgått till knappt 30 procent av bolagets intäkter och varit en central vinstkälla.
Även om Teslas betydande stöd främst kommit från USA och EU har Tesla fått betydande indirekta stöd i Sverige. Bara i år delar Naturvårdsverket ut 900 miljoner till laddstolpar runt om i landet. I onlineforumet Tesla Club Sweden finns flera trådar som handlar om olika typer av stöd från Naturvårdsverket, hur man kan ta del av den till sitt hus, sin bostadsrättsförening eller hur det kommer påverka publika laddstolpar.
När politiken ger olika typer av stöd till omställningen öppnar man för att vissa företag kan tjäna stora pengar och expandera snabbt. Det såg vi med Northvolt, vars byggplats blev ett gytter av olika oseriösa underentreprenörer som kringgick svenska kollektivavtal, och underbetalade arbetare. Även Stegra, som genom ett avtal med Byggnads försökt undgå liknande problem, har drabbats av oseriösa underentreprenörer. Om elektrifieringen ska gå så fort som krävs för att nå svenska klimatmål kan det bli mycket svårt för facken att själva både kontrollera att företagen följer reglerna och organisera arbetare på många nya och stora arbetsplatser.
Socialdemokraterna bör undersöka hur man kan koppla stöd till omställningen med olika krav på goda villkor för arbetare. I Sverige bör dessa krav handla om att begränsa underentreprenörled på byggplatser och att samtliga arbetare på svenska byggplatser ska omfattas av svenska kollektivavtal. De bör också handla om att företag som får stöd från svenska staten och deras underentreprenörer måste teckna kollektivavtal med svenska fackförbund.
Det kan inte vara rimligt att företag kan tjäna stora summor på att kombinera stöd från svenska staten med underbetalning av arbetare i Sverige. På sikt riskerar även en sådan politik att undergräva det folkliga stödet för en politiskt stöttad omställning. Det är dags att omställningen slutar vara en kravlös kassako.
Daniel Suhonen,, chef, fackliga idéinstitutet Katalys
Jonas Algers, utredare, fackliga idéinstitutet Katalys