Clara, 25, får ingen vård för sin ovanliga ätstörning arfid: ”Ingen vet hur de ska hjälpa mig”
Som liten kallades hon för kräsen. Hon har alltid haft svårt för vissa smaker och konsistenser som kan få henne att kräkas. När Clara Lager var 17 år fick hon diagnosen selektiv ätstörning, även kallad arfid. Men trots diagnosen får hon ingen behandling.
– Jag har träffat minst tio psykologer som inte vet vad arfid är. Det är jag som har fått förklara för dem, säger hon.
När Clara skulle gå från välling till vanlig mat blev det tydligt att något var fel. Under perioder åt hon nästan bara pasta och ljust bröd och antalet livsmedel hon klarade av att äta var begränsat.
– Som liten tänkte jag inte på det, det var fler som var kräsna. Idag är mat en social grej och varje dag blir som en utmaning att få i mig tillräckligt, säger Clara Lager.
I klippet ovan berättar Clara om hur det är att leva med arfid och om sina erfarenheter av att söka vård.
Få känner till
Diagnosen arfid upptäcktes i samband med att hon sökte vård för allergiska besvär, där läkaren uppmärksammade hennes begränsade kosthållning.
Hon fick då hjälp av både psykolog och dietist på barn- och ungdomsmottagningen i Varberg med att hantera sin ätproblematik. Men när hon senare slussades till vuxenvården förändrades situationen helt.
– Jag insåg ganska snabbt att jag nog bara hade haft tur tidigare. Det är väldigt få som känner till den här diagnosen, säger Clara.
I klippet nedan hör du Ayse Cronehag, chef på ätstörningsmottagningen i Varberg, om vad som behöver förändras för att vården bättre ska kunna hjälpa patienter med arfid.
Det här är arfid
Arfid (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder) innebär ett mycket begränsat ätande som inte beror på rädsla för viktuppgång. Svårigheterna handlar ofta om:
- Känslighet för konsistens, smak, lukt eller utseende.
- Rädsla för att sätta i halsen eller kräkas.
- Liten eller obefintlig aptit.
Arfid är en relativt ny diagnos. Den infördes 2013 i den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 och och först 2018 introducerades den i Världshälsoorganisationens diagnosmanual ICD-11.
Liknande svårigheter har dock beskrivits långt tidigare, bland annat som selektivt ätande eller matvägran. ARFID gav en tydligare diagnosdefinition och kriterier för när ätproblemen innebär en betydande påverkan på exempelvis näringsintag, viktutveckling eller vardagsliv.
Källa: 1177 och Karolinska institutet
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.