Projektet drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som med hjälp av yrkesfiskare runt Hjälmaren märkt och släppt tillbaka kräftorna denna sommar. Märkningsprojektet är ett av Europas största i sitt slag.
– Det tar en vecka att märka 2 500 kräftor, konstaterar Patrik Bohman, miljöanalytiker vid SLU.
Det forskarna vill veta är varför så stor andel av beståndet består av små kräftor – mindre än tio centimeter. Fenomenet märks i såväl Hjälmaren som Vättern.
– Vi har en väldigt liten andel som blir stora och kommersiellt gångbara. Även i områden som inte fiskas så tillväxer de väldigt dåligt. Och det är ju lite konstigt, tycker vi, säger Patrik Bohman.
En teori är att konkurrensen om föda ökat.
– Det är väldigt mycket kräftor i vattnet, så det kan bero på ökad konkurrens. Men det vet vi inte än. Det är sådana saker vi ska titta på, säger Patrik Bohman.
Under projektets gång kommer kräftorna att fångas flera gånger för att mätas och vägas och sedan släppas ut igen. Det sker första gången i september.
I projektet samarbetar SLU med amerikanska universitet om molekylära tester.
– Då tittar vi på olika aminosyror och ser hur hälsotillståndet är, vad kräftorna har ätit och liknande. Det gör vi både i Hjälmaren och i Vättern, säger Patrik Bohman.
Preliminära resultat kan finnas redan nästa år.
– Helst vill vi ju fortsätta det här projektet i tre år. Man kanske utökar det till Vättern också, för där har vi egentligen större problem, säger Patrik Bohman.