Därför har Trump starka band till MMA-organisationen UFC
”En arena för auktoritära ledare”
・Uppdaterad:
UFC och Donald Trump har knutit allt starkare band de senaste åren. För Trump har organisationen blivit en arena för att nå ut med sin politik och bygga sitt varumärke – samtidigt som samarbetet även gynnar organisationen, enligt författaren och journalisten Jonas Cullberg.
– Det har varit ett sätt att kommunicera sin politik till den här gruppen, säger han.
MMA har under 2000-talet vuxit från en utskälld subkultur till en global miljardindustri med UFC som största organisation. Samtidigt syns politiker och världsledare allt oftare på galorna.
Sporten har blivit en arena där auktoritära ledare kan marknadsföra sig, enligt författaren och journalisten Jonas Cullberg, som skrivit boken Fight, fight, fight. Han beskriver hur sporten blivit en arena där auktoritära ledare kan marknadsföra sig.
– Det är ofta ledare som vill kommunicera ut styrka och dominans, säger Cullberg i Nyhetsmorgon.
Som ett tydligt exempel på detta lyfter han fram den nära relationen mellan president Donald Trump och UFC-toppen Dana White, som öppet kampanjat för USA-presidenten
– Han introducerade Trump på senaste konventet, inför senaste valet, säger han.
Ett sätt att nå kärnpubliken
Han förklarar att kopplingen varit ett sätt för Trump att nå UFC:s kärnpublik – ofta unga män som inte tar till sig traditionella medier.
– Det har varit ett sätt att kommunicera sin politik till den här gruppen.
Relationen med MMA-organisationen beskrivs som ömsesidig. UFC får samtidigt också ut mycket av närheten till makten, tillägger han.
– Nu har UFC fått olika statliga kontrakt.
Han tar upp ett exempel där kontrakten gäller att träna FBI-agenter i kampsport, och att UFC även ska arbeta med idrottsdiplomati.
Maktmöten och ”tryggt rum”
Cullberg beskriver också hur UFC-galor kan fungera som mötesplatser för inflytelserika personer.
– Det är folk som kommer fram till honom hela tiden där han sitter längst fram och diskuterar.
Enligt Cullberg har Trump fått ett särskilt varmt mottagande på UFC-galor, även när han mött burop i andra idrottssammanhang.
– UFC-galor har också fungerat lite som ett safe space eller tryggt rum för Trump.
Han lyfter fram att ett av Trumps första offentliga framträdanden efter Kapitoliumstormningen den 6 januari 2021 var på en UFC-gala, där han enligt Cullberg möttes av jubel som ett exempel på detta.
Paralleller till Kadyrov
I boken tar Cullberg även upp Ramzan Kadyrov, diktator i den semiautonoma ryska delrepubliken Tjetjenien, som enligt honom använder MMA i sin maktutövning, bland annat via en statlig MMA-klubb.
Han nämner också UFC-stjärnan Khamzat Chimaev, som bodde i Sverige i tio år och tävlade för Sverige, men som numera bor i Förenade Arabemiraten.
– Han står Ramzan Kadyrov väldigt nära och syns ofta tillsammans med honom.
Cullberg beskriver också hur Gulfstater satsar på MMA och UFC som en del av ett varumärkesbyggande, och hur högerextrema grupper i vissa fall använder MMA-miljön som mötesplats.
– Man ordnar högerextrema MMA-galor som dels fungerar som ett ställe för de här grupperingarna där de kan nätverka och mötas och så vidare.