Artikeln i korthet
Skellefteååkaren har klassats som en av svensk längdåknings allra största framtidsnamn de senaste åren.
Och Elin Henriksson befäste den statusen förra säsongen med att bland annat vinna sprintguldet under U23-VM i Norge.
– Jag är jättestolt och nöjd över de fina prestationer jag lyckades med – men samtidigt är det väldigt mycket jag vill kunna göra bättre, säger Elin Henriksson.
Expressen träffar Elin Henriksson under träningslägret i Torsby där såväl det stjärnspäckade a-landslaget som b-landslaget (Team Bauhaus) är samlade.
Elin Henriksson: ”Pinsamt”
Precis som förra säsongen tillhör Henriksson Team Bauhaus. Men den här vintern är speciell, flera av åkarna i a-laget har öppnat för att sluta efter den här säsongen.
Något som i så fall skulle öppna upp för nya åkare i a-laget nästa år.
– Det är tråkigt att det kanske är folk som avslutar sina karriärer, men väldigt kul att det skapar plats för andra. Och jag jagar absolut någonting, säger Elin Henriksson.
Försäsongen beskriver Elin Henriksson som ”bra”, att hon ”har jobbat på”. Om än kryddat med ett par irriterande episoder.
Som det skavsår som plötsligt uppstod mitt under ena foten efter ett löppass ”jag gick nog inte på foten på en vecka”. För att inte tala om anledningen varför Elin Henriksson nu sitter med ett sargat knä och underben.
– Det ser värre ut än vad det är, säger Elin Henriksson.
Vad hände egentligen?
– Alltså, det var så pinsamt.
Kraschade – framför turisterna
Berätta gärna,
– Jag var på Lugnet i Falun och hade just kört lite impulser på rullskidor. Så åkte jag runt och filosoferade lite för mig själv på stadion framför där alla sitter. Det var turister där och filmade och hade sig.
Elin Henriksson fortsätter:
– Jag kommer ihåg att jag tänkte ”Nu ska jag åka bra och fint här”. Men då kom en vindpust, skidorna slog ihop – och så låg jag bara där.
Aj då.
– Mmm, jättepinsamt. Och det blev blodigt också. Rann nerför benet benet. Och jag hade ju en timme kvar på passet. Men det var bara att nicka åt alla jag mötte att jag var okej.
Och hur är det nu då – det verkar inte riktigt läka?
– Äh, det är lite snuskigt bara. Och luktar ju mögel. Men det är ingen fara.