I mars presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag om EU Inc, som innebär att entreprenörer ska kunna registrera ett företag som gäller i samtliga 27 medlemsstater inom 48 timmar, helt digitalt och för mindre än 100 euro. Reformen har välkomnats av tusentals europeiska grundare – mig själv inkluderad. Men som företagsledare kvarstår en fråga som Bryssel fortfarande undviker: vad sker härnäst?
Mellan 2008 och 2021 valde nästan 30 procent av de unicorn-bolag som grundades i Europa att flytta sina huvudkontor, i de allra flesta fall till USA. UiPath, Dataiku och Miro är exempel på bolag som föddes i Europa men fortsatte sin tillväxt från andra sidan Atlanten, eftersom den regulatoriska komplexiteten till slut vägde tyngre än fördelarna med att stanna kvar.
Medan ett amerikanskt startupföretag från dag ett verkar inom ett enhetligt rättsligt ramverk, tvingas en europeisk entreprenör navigera genom ett lapptäcke av nationella regler och särbestämmelser. Det är just detta system som EU Inc. syftar till att förändra.
Förslaget handlar om betydligt mer än en förenklad bolagsregistrering. Det inför en gemensam bolagsstyrningsmodell för samtliga 27 medlemsstater, förenklar de finansiella kraven och skapar ett standardiserat europeiskt system för personaloptioner och aktieprogram, där beskattning sker först när värdet realiseras. Det öppnar också för att företag ska kunna flytta sitt säte mellan medlemsländer utan att först behöva avvecklas, något som i dag utgör ett betydande hinder för växande bolag.
En detalj illustrerar tydligt ambitionsnivån: EU Inc. tar bort kravet på notarier vid bolagsbildning. I exempelvis Tyskland är deras medverkan obligatorisk vilket ofta innebär betydande förseningar, och att undanröja den typen av friktion signalerar ett genomgripande kulturellt skifte.
Den verkliga kostnaden för att expandera i Europa uppstår dock inte när bolaget registreras, utan när det första anställningsavtalet skrivs under, den första lönen betalas ut och den första sociala deklarationen lämnas in. Varje nyanställning över landsgränserna innebär att företag måste hantera nationella system där kollektivavtal, rapporteringskrav och regler för uppsägning skiljer sig avsevärt mellan länderna.
Startupföretag behöver en gemensam europeisk reglering kring anställningsvillkor som tar hänsyn till deras särskilda förutsättningar. Att arbeta i ett snabbväxande bolag innebär högre risk, något som medarbetare accepterar i utbyte mot tydliga incitament – exempelvis portabla system för delägarskap och värdeskapande samt ett skydd anpassat till startup- miljön. Att tillämpa exakt samma regelverk på startups som på stora etablerade företag är varken rättvist eller effektivt.
Förslaget behandlar inte heller tillräckligt tillgången till kapital. Att kunna bilda ett EU Inc.- bolag är en sak. Att göra det lika enkelt för en investerare i Paris eller Stockholm att investera i bolaget, utan att behöva sätta sig in i varje lands juridiska särdrag, är en annan.
Standardiserade investeringsavtal som erkänns i hela EU skulle göra investeringar lika smidiga som i USA och samtidigt skicka en viktig signal till ett ekosystem som är i stort behov av den. Utan en sådan utveckling kommer många entreprenörer även fortsättningsvis att välja att bygga sina bolag kring amerikanska bolagsstrukturer, oavsett hur väl EU Inc. fungerar.
Historien visar att europeiska reformer kräver vaksamhet – inte pessimism. Tre områden förtjänar särskild uppmärksamhet.
● Medlemsstaternas genomförande måste säkerställa att den digitala processen verkligen förblir enkel och inte belastas med nationella särkrav som återinför onödig byråkrati.
● Skattereglerna måste harmoniseras så att EU Inc.-bolag behandlas på samma sätt som ett inhemskt företag av varje nationell skattemyndighet, utan gråzoner eller osäkerhet.
● Reformen behöver följas av ytterligare initiativ: ett gemensamt regelverk för anställningar i startupföretag, harmoniserade investeringsavtal och en gemensam europeisk kontaktpunkt för sociala avgifter och arbetsgivaradministration.
EU Inc. skickar en signal som Europas entreprenörer länge har väntat på: att unionen vill göra det möjligt för sina företag att växa utan att behöva lämna kontinenten. Om reformen ska bli bestående avgörs dock av hur väl den genomförs.
Europas grundare begär inte det omöjliga, de vill bara att den politiska ambitionen ska motsvaras av verkligheten i vardagen. Vad som händer härnäst avgörs av dem som nu ska förverkliga visionen.
Job van der Voort, vd och medgrundare av Remote