Tarmfloran kan förutsäga risk för typ 2-diabetes
Tydliga förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes bryter ut, visar en stor svensk studie ledd från Chalmers tekniska högskola. Fynden kan på sikt göra det lättare att upptäcka personer som löper risk att insjukna.
Antalet vuxna som lever med diabetes har mer än fördubblats sedan 1990-talet, enligt WHO. I dag har omkring 800 miljoner människor i världen diabetes, och över 90 procent av fallen är typ 2-diabetes.
Nio bakterier kopplas till sjukdomen
En omfattande studie visar nu att förändringar i tarmflorans bakterier kan ses flera år innan sjukdomen bryter ut. Det kan ge möjlighet att förutsäga vilka som löper risk att insjukna i diabetes typ 2.
– Vår studie kunde påvisa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen bröt ut. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar roll för utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, forskare inom livsmedelsvetenskap på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Studien omfattade 4 685 svenska vuxna vars tarmflora analyserades genom avföringsprover. Under en uppföljning på i genomsnitt fem år utvecklade 383 deltagare diabetes. Hos dem såg forskarna tidigt gemensamma förändringar i tarmfloran.
– Vi observerade nio bakterier som associeras med sjukdomen. Ett väldigt intressant fynd är att individens kostvanor verkar spela roll, och att de avgör om bakterierna som finns i tarmen gör nytta eller skada, säger Gaël Toubon.
Tarmfloran kan bli mål för behandling
Forskarna förvånades över att personer som senare utvecklade diabetes typ 2 hade höga halter av bakterien Akkermansia muciniphila i tarmfloran. Bakterien brukar annars förknippas med positiva hälsoeffekter.
– Vid gynnsamma förhållanden äter den här bakterien de fibrer vi får i oss genom kosten. Men när vårt fiberintag är för lågt går den i stället över till att bryta ner tarmens skyddande slemlager. Detta kan leda till att andra bakterier kommer i kontakt med tarmslemhinnan och orsakar inflammation och andra metabola störningar som kopplas till insulinresistens och typ 2-diabetes, säger Gaël Toubon.
Bakterien Coprococcus catus kunde kopplas till ökad risk för typ 2-diabetes när den förekom i mycket små mängder i tarmfloran. När mängden passerade en viss nivå syntes inte längre den ökade risken.
– I framtiden skulle de här bakterierna kunna användas som biomarkörer för att identifiera personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes. Riskfaktorer som övervikt, ärftlighet och blodsockernivå skulle kunna kompletteras med ett avföringsprov för att bättre förutsäga risken att insjukna och för att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in, säger Gaël Toubon.
För tidigt för kostråd
Om tarmflorans betydelse för utvecklingen av diabetes typ 2 kan bekräftas i fler studier kan den i framtiden bli ett mål för individanpassade förebyggande insatser. Till skillnad från våra gener går tarmfloran att påverka, bland annat genom kosten.
– Den typen av kostråd kan vi inte ge än, men på en övergripande nivå stödjer resultaten från studien dagens rekommendationer om att äta mat som är rik på fibrer från frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn. Våra resultat betonar hur viktigt det är att studera mikrobiomet i tarmen tillsammans med andra livsstilsfaktorer, eftersom de tillsammans kan påverka risken att drabbas av diabetes typ 2, säger Rikard Landberg, professor vid Institutionen för life sciences på Chalmers.
Vetenskaplig artikel:
Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort, Cell Reports Medicine.