Vill säga upp estniska fängelseavtalet: ”Ger landet dåligt rykte”
・Uppdaterad:
Under augusti flyttar de första svenska fångarna in på anstalten i Estland.
Men den estniska oppositionen, som ser ut att kunna ta makten i vår, vill redan riva upp avtalet.
– Om vi blir det parti som bildar regeringen, då har vi sagt att vi ska hitta vägar för att avsluta det nuvarande kontraktet, säger Siim Umerov, utrikespolitisk talesperson för partiet Isamaa.
I mars nästa år går Estland till val och i nuläget pekar opinionsmätningarna mot ett regeringsskifte. Ekot har talat med de tre största oppositionspartierna i Estland, som säger sig vilja avsluta det fängelseavtal landet undertecknat med Sverige.
Siim Umerov, utrikespolitisk talesperson för oppositionspartiet Isamaa säger till TV4 Nyheterna att de vid ett maktskifte kommer vara redo att säga upp avtalet.
– När vi får makten kommer vi leta vägar för att avsluta detta avtal, säger Umerov och tillägger:
– Nästa justitieminister skulle få uppgiften att titta på hur avtalet ser ut och hitta vägar med sina svenska kollegor för att avsluta det.
”Är inte ett land som tar emot fångar”
Umerov säger att han och Isamaa älskar Sverige och att samarbetet mellan länderna ofta fungerat väldigt väl.
– Men detta avtal har varit ett av de mindre bra av vårt partnerskap. Detta var den nuvarande regeringens idé, jag tror att vårt parti ser detta lite annorlunda. Estland är inte ett land som tar emot fångar, säger Umerov.
Att ta emot utländska fångar är enligt honom inte något tekniskt eller juridiskt problem.
– Men det ger landet dåligt rykte, att andra kan skicka sina fångar hit, säger Umerov.
Han menar att även brittiska politiker lyft att man skulle kunna göra som Sverige och hyra fängelseplatser i Estland för sina fångar.
– Det kan skapa en dålig spiral, säger Umerov.
Strömmer: Hoppas Estland ser ett långsiktigt värde
Om något av länderna vill säga upp avtalet slutar det gälla efter 12 månader. Kriminalvården uppger för Ekot att man inte planerat för att avtalet skulle sägas upp.
– Vi följer debatten för att ta höjd för och ha en beredskap att hantera en situation där avtalet sägs upp i förtid. Men vi har än så länge inte tagit fram någon sådan plan, säger Niklas Bellström vid Kriminalvården som är ansvarig för projektet i Estland till Ekot.
Även justitieminister Gunnar Strömmer hoppas att avtalet kan fortskrida, oavsett vem som styr Estland efter valet i vår.
– Vi hoppas förstås att Estland ser ett långsiktigt värde i det här samarbetet, säger Strömmer (M).