Inför 2026 uppges Putin ha satt upp ett mål: ”Natos och EU:s kollaps inifrån”, rapporterar New York Times med hänvisning till tjänstemän med insyn. Enligt västerländska underrättelsekällor till tidningen är Kremls huvudmål att erövra Ukraina. Näst på prioriteringslistan står att ta kontroll över Moldavien.
Att just Moldavien pekas ut som en viktig spelpjäs är bland annat på grund av det geografiska läget, menar Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
– Delar av Moldavien är ju i praktiken under rysk kontroll, separatistregionen Transnistrien. Men om hela landet skulle hamna under rysk kontroll så är det ju möjligt att bedriva ett angreppskrig på Ukraina västerifrån. Även hybridkrig eller potentiellt också ett militärt krig västerut mot Rumänien, EU och Nato.
Ett tidigare öppet uttryckt ryskt mål, i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, är att ockupera hela södra Ukraina för att skapa en landbro som förbinder Ryssland och Transnistrien, lyfter Hedenskog.
Putins metoder: Betalar präster
Kampanjen som Ryssland bedriver för prorysk påverkan i Moldavien har pågått i flera år. Bland annat har Moskva betalat moldaviska ortodoxa präster för att påverka sina anhängare, upprättat ett röstköpssystem för hundratals miljoner och hållit i träningsläger om valpåverkan och sabotage, skriver New York Times.
Tidningen har pratat med tre personer inom västerländska underrättelsetjänster, som beskriver den ryska kampanjen mot Moldavien som ”en av de mest omfattande och djärva komplotterna hittills i Putins försök att destabilisera väst”.
– Det visar på bredden av de åtgärder Ryssland vidtar och att man är beredd att betala rätt mycket för det. Att det inte bara är militära åtgärder, det är politiska åtgärder, man använder kyrkan och massa andra olika organisationer för att påverka, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
”Enklare för Ryssland att skapa kaos”
Att Ryssland försöker få Moldavien att misslyckas att bli en del av EU är tydligt, menar Hedenskog. Putins vision för Moldavien är ett ”fattigt, splittrat land som är beroende av Ryssland”, säger han.
– EU och Ryssland har väldigt olika visioner gentemot Moldavien. För Ryssland är det ju på något sätt enklare att bara skapa kaos och att se till att Moldavien misslyckas i sin EU-integration.
Även om det finns en majoritet i Moldavien som är för att landet ska bli en del av EU, så finns det ändå en stark minoritet som är mer eller mindre emot, ungefär 30 procent av befolkningen, enligt Hedenskog. Och medan EU spelar med öppna kort, gör inte Ryssland det. Ryssland har förnekat inblandningen i Moldavien.
– Ryssland agerar med mellanhänder och icke-transparens. Man säger inte vad det är man vill. Man säger inte att man är där. Man försöker hela tiden säga att det är någon annan.
Påverkningsförsöken har uppmärksammats av styret i landet. Den moldaviske presidentens nationella säkerhets- och försvarsrådgivare har sagt att Ryssland vill använda Moldavien som en ”språngbräda för fientliga aktiviteter” mot Ukraina och EU.
Just detta är en anledning till att EU vill ha med Moldavien.
– EU har egentligen inget egenvärde av att utvidgas och inkludera Moldavien. Däremot vill man ha ett stabilt grannskap som inte fungerar som språngbrädor för ryskt agerande.
Motståndskraften ökar
Trots att Moldavien har en mycket liten militär kapacitet, så har motståndskraften mot Ryssland ökat de senaste åren, menar Hedenskog. Bland annat med EU-hjälp gällande desinformation och cybersäkerhet. Moldavien har också gjort sig mindre beroende av Ryssland och därmed mindre sårbart genom att sluta importera rysk gas.
Samtidigt har flera ryska drönare korsat landets luftrum den senaste tiden. I flera fall kan man anta att det varit avsiktligt från Rysslands håll, menar Hedenskog.
– Man kan nog vänta sig att Ryssland kommer att bli mer och mer vågat i sina aktioner. Att både testa Natos sammanhållning, men också att pröva Moldaviens motståndskraft mot den här typen av aktioner.
Att stå utanför Nato och EU gör Moldavien mer utsatt, menar Johan Norberg.
– Moldavien är lite mer ensamt där. När Ryssland upplever en chans att nå framgång, då trycker man till där.
Men Ryssland är långt från målbilden att rucka på EU och Nato inifrån till en kollaps, säger han.
– Då får de skynda sig. Nu är vi i mitten i augusti och de har fortfarande inte fått Nato och EU att kollapsa. Jag har svårt att se att det skulle ske. Nu är både EU och Nato på tårna och försöker motverka det här.