USA-metoden mot våld till Göteborg – ”trovärdiga budbärare”
Misstron mot socialtjänsten i utsatta områden är ofta ett av hindren för att stoppa unga från att dras in i kriminalitet. Genom det nya projektet ”Trovärdiga budbärare” krokar Fryshuset nu arm med Socialtjänst Nordost i Göteborg. Målet är att nå de ungdomar som befinner sig i gråzonen – innan det är försent.
Konceptet bygger på en enkel tanke: att de personer som bäst kan nå unga i utanförskap inte alltid är myndighetspersoner i uniform eller på kontor, utan de som redan finns i ungdomarnas vardag.
– Vi testar att utveckla ett arbetssätt som redan existerar i civilsamhället. Det handlar om centrala nyckelpersoner – den lokala baskettränaren, bibliotekarien eller butiksägaren – som har den legitimitet som krävs för att kunna hjälpa unga från våld och kriminalitet, berättar Shade Amo, som är metodutvecklare på Fryshuset.
Grunden för arbetet vilar på den amerikanska förlagan Cure Violence. I USA bygger modellen ofta på att rekrytera personer som själva lämnat kriminalitet bakom sig och ofta suttit fängslade, men i modellen som man nu tagit till Göteborg har man valt en annan väg, något som även Göteborgs-posten rapporterat om.
– Det handlar om erfarenhet och lokal förankring, att man har med sig ett språk som gör att målgruppen förstår dig och att man förstår dem, förklarar Shade Amao.
En kulturkrock mellan två världar
Projektet, som sträcker sig mellan 2025 och 2028, består av en grupp på sex personer. Fokus ligger på det förebyggande arbetet och den farliga gråzonen där unga börjar utveckla kriminella mönster.
Men att implementera ett flexibelt, community-baserat arbetssätt i en svensk myndighetsstruktur är inte utan utmaningar.
– I Sverige har vi en stark byråkrati som ibland är för fyrkantig för att fånga upp det spontana och flexibla. Vi behöver anpassa oss efter de behov som finns idag, säger Shade Amo.
Nordirländsk konflikt- och medlingsmetod
Budbärarna utbildas i metoden ”Dialog for Peaceful Change” (DPC), en nordirländsk konflikt- och medlingsmetod som syftar till att reparera relationer och bygga empati innan konflikter eskalerar till våld.
– Arbetet är en svår balansgång. Budbärarna måste verka inom socialtjänstens ramar utan att förlora sin trovärdighet hos ungdomarna. Om det finns en hög hotbild går budbärarna inte in. Deras roll är att agera tio steg innan det eskalerar, säger Shade Amao.
Titta på videon ovan för att möta två av de trovärdiga budbärare som handplockats för uppdraget.
FAKTA: Cure Violence-modellen – våld som en smitta
Cure Violence (tidigare Chicago CeaseFire) är en evidensbaserad folkhälsomodell för att minska våld. Den grundades år 2000 av Dr. Gary Slutkin, tidigare ansvarig för insatser mot epidemier hos Världshälsoorganisationen (WHO).
Våld som epidemi: Modellen utgår från att våld sprids likt en smittsam sjukdom. Genom att behandla våldet som ett folkhälsoproblem snarare än enbart en polisiär fråga, fokuserar man på att ”stoppa smittan” i sociala nätverk.
De tre pelarna:
• Avbryta spridningen: ”Våldsavbrytare” (violence interrupters) medlar i pågående konflikter för att förhindra hämndspiraler.
• Behandla de mest utsatta: Fokus på unga individer i ”gråzonen” som löper högst risk att bli förövare eller offer.
• Förändra lokala normer: Långsiktigt arbete för att göra våld socialt oacceptabelt i lokalsamhället.
• Trovärdiga budbärare: Metoden vilar på att de som utför arbetet har legitimitet. Det innebär att de talar målgruppens språk, har lokal förankring och ofta delar liknande livserfarenheter som de unga de möter.
Källa: Cure violence global
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.