”Vi är inte långt efter Bodø/Glimt nu”, sa Daniel Andersson på Malmö FF:s årsmöte i mars.
Andersson gjordes till åtlöje för sitt utspel en vecka senare när MFF skåpades ut av Mjällby i cupen med 4-0. (MFF-bossen hävdade senare att han blivit missuppfattad och tog det som en intäkt för att media inte borde få släppas in på årsmötena.)
Mindre än tre månader senare fick Miguel Angel Ramirez sparken och efter Guillermo Molins som interimtränare tog MFF till sist ett steg närmare Bodø/Glimt i år – genom att värva över norrmännens assisterande tränare Gaute Helstrup.
I kväll ställdes MFF mot ”the original Bodø/Glimt” i allsvenskan – Gais.
Matchen borde slutat oavgjort mellan de två mittenlagen som låg på samma poäng inför matchen.
Olsen tog gruvlig revansch
”De hade en chans och gjorde två mål”, gnällde MFF för en vecka sedan efter smällen mot Degerfors och Dijan Vukojevic osannolika 65-metersmål.
I kväll åkte de själva hem från Gamla Ullevi med tre poäng utan att haft en enda riktig målchans.
Sead Haksabanovic hade ett lamt skott på mål i första och efter en knapp halvtimme kom MFF tre mot två från nästan halva plan men Erik Botheim slarvade bort möjligheten innan det ens blev en möjlighet.
Det var allt. Om vi inte räknar in några fina anfall, framför allt första kvarten. Men det gör vi inte för de ledde inte till någonting.
Men för en gångs skull höll MFF nollan fram till paus (man hade, enligt Gasetten, släppt in ett mål i snitt på de 16 första halvlekarna i allsvenskan i år). Och när man inte kunde skapa något på egen hand bjöd Gais Filip Beckman på ett självmål, och i slutändan MFF på segern, i en misslyckad rensning i tomt mål från halva halva i början på andra. Fram tills dess hade Beckman varit en gigant i hemmalagets mittförsvar när MFF skickade in sina inlägg och inspel från kanterna.
I stället för att gå för 2-0, som MFF alltid gjorde under den svunna storhetstiden, valde man att slå vakt om sin 1-0-ledning i de 40 minuter som återstod av matchen (inklusive tillägg).
Det lyckades man med tack vare en storspelande Robin Olsen som tog en gruvlig revansch för 65-metersmålet mot Degerfors för en vecka sedan. Veteranens låga reflexräddning med handen på Beckmans nick några minuter efter målet är en av de svettigaste paraderna i årets allsvenska.
Men backlinjen gynnades också av att få ligga lågt igen och man undvek de där individuella fadäserna i försvaret som nästan blivit ett signum för MFF i sommar och kostat poäng både här och där.
Inte rättvist och vackert – men viktigt
MFF gnetade helt enkelt sig till tre poäng i andra halvlek.
Det var inte rättvist och det var inte vackert. Men det var ack så viktigt för MFF att kunna vinna på det här sättet: ett kollektiv (med Olsen som spets) som höll nollan och krigade sig till en seger i en hetsig match borta mot ett Gais som inte hade förlorat hemma sedan premiären och bara släppt in tre mål.
***
Det var tydligen 15 år sedan MFF gjorde mål borta mot Gais. Sviten lever i och för sig fortfarande då Gais gjorde mål på sig själva i dag.
***
Fint att se Anders Christiansen på planen igen. Även om han tydligen aldrig rörde bollen i kväll, vilket måste vara första gången i dansken långa karriär.
***
Diego Garcia rörde knappt heller bollen i sin första match från start. Men det var inte (bara) spanjorens fel. Han gjorde några fina löpningar i djupled från sin högerposition i anfallet. Tyvärr såg inte medspelarna dem. Men det lär de göra med mer tid tillsammans.