DN Debatt. ”Gör om Sis från grunden – våra barn kan inte vänta”
DN DEBATT.
Många ungdomshem skuggas av anmälningar om våld, undermålig behandling och bristande kompetens. Bristerna är oacceptabla. Vi föreslår därför att en ny myndighet ska ta över från Statens institutionsstyrelse. En ny skylt på dörren räcker dock inte om vi ska skydda utsatta barn, mer krävs, skriver regeringens särskilda utredare Stefan Holgersson.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Den statliga barn- och ungdomsvården ska skydda samhällets mest utsatta barn och unga. I dag brister den på oacceptabla sätt. En genomgripande förändring behövs så att barn och unga inte utsätts för missförhållanden i en vård som staten själv ansvarar för. Det är därför nödvändigt att utredningen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården som vi nu överlämnar till regeringen leder till verklig förändring.
Under lång tid har det funnits en växande kritik mot verksamheten vid de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (Sis) driver. Kritiken har handlat om våld, hot, felaktiga avskiljningar, bristande rättssäkerhet, otillräcklig behandling, undermåliga lokaler, hög personalomsättning och bristande kompetens. Till detta kommer vittnesmål om kränkningar, övergrepp och en vardag där barn som redan har stora behov inte alltid möts av vuxna med rätt förutsättningar, kunskap eller stöd.
Samtidigt kan vi konstatera att bilden inte är entydig. Vården varierar kraftigt mellan olika institutioner och avdelningar. Det finns verksamheter där personalen lyckas skapa stabilitet, trygghet och relationer och gör en viktig och faktisk skillnad i dessa barns och ungas liv. Det visar att problemen inte är ofrånkomliga. Men variationen är i sig ett allvarligt rättssäkerhetsproblem. Ett barns chans till god vård får inte avgöras av hur ledningen, lokalerna och kompetensen ser ut på en viss institution.
Orsakerna till problemen går djupt. Sis har ett otydligt uppdrag och har saknat de rätta förutsättningarna för specialiserad vård i trygga och anpassade miljöer med hög kompetens. Myndigheten förväntas vårda barn och unga med mycket varierande problem: svår psykisk ohälsa, omfattande traumatiska upplevelser, skadligt bruk och beroende och allvarlig kriminalitet.
Alltför ofta placeras barn och unga med helt olika behov tillsammans. Det skapar risker för alla. Barn som behöver skydd riskerar att utsättas för nya hot. Barn med självskadebeteende möts av kontroll snarare än vård. Barn med kriminellt beteende riskerar att påverka andra barn. Personal hamnar i miljöer där uppdraget är för brett, stödet för svagt och förväntningarna orimliga.
Vi anser att den statliga barn- och ungdomsvården ska utformas efter barns och ungas behov, inte efter historiskt framvuxna strukturer och kulturer. Vi föreslår därför att en ny myndighet med ett tydligt barnrättsligt och vårdande uppdrag ska bildas. Myndigheten måste ha djup kunskap om barns och ungas utveckling, deras psykiska hälsa, skadligt bruk och beroende, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kriminalitetens mekanismer och vad som krävs för att skapa trygghet i låsta miljöer. Den måste också ha bättre förutsättningar att rekrytera, behålla och utveckla personal med rätt kompetens.
Men en ny skylt på dörren räcker inte. Vi föreslår också att den framtida vården ska regleras tydligare:
● De särskilda ungdomshemmen ska ersättas med en ny placeringsform, statliga hem för barn och unga, som tar emot mindre grupper av barn och unga för vård vid mer specialiserade enheter.
● Varje hem ska ha en tydlig vårdkedja med låsbara och mer öppna enheter så att barn och unga ska kunna vårdas i så öppna former som möjligt och stegvis slussas tillbaka ut till samhället för en långsiktig livsförändring.
● Kompetensen hos chefer och personal ska vara relevant för arbetet i hemmen och personalen ska få bättre stöd genom handledning, metodstöd och närvarande ledarskap.
● Hemmen ska ha ändamålsenliga lokaler som minskar konflikter och stärker trygghet, relationer och behandling. Samverkan om tillgången till hälso- och sjukvård för barn och unga i hemmen ska stärkas och regleras tydligare.
● Vården ska bli tryggare och säkrare genom nya möjligheter att byta information mellan dem som arbetar med social vård, skola och hälso- och sjukvård på hemmen. Vi föreslår också en ny lag om behandling av personuppgifter inom den nya myndigheten och ett nytt säkerhetsregister för att förebygga och motverka brottslig verksamhet, och upprätthålla ordning och säkerhet på hemmen.
● Barn och unga som vårdas i hemmen ska kunna vända sig med klagomål till ett oberoende ombud.
Samhället placerar barn och unga i låsbara institutioner för att deras situation bedöms vara så allvarlig att frivilliga och öppna insatser inte räcker. Det är ett långtgående ingrepp i ett barns och en ung persons liv. Just därför måste kraven på statens verksamhet vara mycket höga och börja med att regeringen och riksdagen ger tydliga och tillräckliga förutsättningar för vården.
Barn och unga som placeras i den statliga vården ska mötas av vuxna som har tid, kunskap och mandat att göra skillnad. De ska få vård som bygger på relationer, struktur, behandling och skola – inte på tillfälliga lösningar och överbeläggning. De ska kunna lita på att staten ger dem den vård de behöver under trygga och säkra former och inte behöva hoppas på att ha tur.