Sedan den 7 juni, då ett skalv med magnituden 7,8 drabbade Mindanao i Filippinerna, har ytterligare fem skalv med en magnitud på över 7 inträffat. Dubbelskalven i Venezuela den 24 juni var de mest katastrofala, och följdes av skalv på 7,3 utanför Mexiko den 17 juli, på 7,4 i Colombia och på 7,7 utanför Flores i Indonesien.
Vanligtvis inträffar ungefär 15 skalv av den styrkan per år, men 2010 skedde det 24 och 2017 gick nästan ett halvår utan ett enda.
– Det är en till viss del slumpmässig variation i hur ofta de sker, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.
Det som sticker ut med årets skalv är att ovanligt många inträffat vid befolkade områden, vilket lett till stor förödelse.
Tydliga variationer
Skalv inträffar när de tektoniska plattorna, som är i ständig men långsam rörelse, hakar i varandra och fastnar. Spänningarna byggs då upp till en punkt där de till slut brister, vilket leder till en snabb rörelse – ett jordskalv.
En del seismologer har funderat på om skalven kommer i kluster, men med undantag av efterskalv har de teorierna inte kunnat bevisas.
Björn Lund tar de gigantiska skalven på över 9 som exempel, där det var några under 1950- och 1960-talen, följt av ett lugn fram till annandagsskalvet 2004.
– Det har varit tydliga variationer. Man försöker att förstå sig på hur och när det kan bli de här riktigt stora jordbävningarna, där så stora delar av plattgränserna rör sig på en gång. Men förståelsen för de här processerna är i sin linda.
Kan skaka loss
Att det skakar i Latinamerika och Sydostasien relativt nära i tid är en slump, enligt Lund.
– En jordbävning i Venezuela påverkar inte plattan borta i Indonesien. Det är alldeles för långt bort för att själva rörelsen i plattan ska spela roll.
Är avstånden kortare kan de seismiska vågorna från ett skalv utlösa ett annat skalv.
– Det är sådana som man ser till exempel vid dubbelskalven i Venezuela, att det ena skakar loss det andra, säger han.
Men när det gått exempelvis en månad emellan, som skalven i Venezuela och det i Colombia, är det mer osäkert. Det kan vara så att skalvet i Colombia höll på att byggas upp, och att vågorna från Venezuelaskalven gjorde att det inträffade tidigare.
– Det är besvärligare att försöka räkna fram.