Fem män, alla födda på 1980-talet, sitter uppradade i säkerhetssalen vid Malmö tingsrätt. Patrik Stintzing, åklagare på Ekobrottsmyndigheten, förhör dem en efter en. Det är mycket som behöver redas ut.
Hur kunde de sälja aktier i ett Lundabolag till ett pris fyra gånger högre än det verkliga värdet?
Hur kommer det sig att stora delar av bokföringen saknas?
Hur kunde de medverka till att nära åtta miljoner slussades ut ur bolaget, till en guldaffär som aldrig blev av?
Patrik Stintzing riktar sitt fokus på de fem männen. De är åtalade för grova bokföringsbrott och penningtvätt. Själva vill de rikta uppmärksamheten åt ett helt annat håll – skulden för de försvunna miljonerna lägger de på den 42-årige tyske man, ”Guldmannen”, som de hävdar skulle hjälpa dem att tjäna miljoner på guldhandel. Idag sitter han frihetsberövad i Grekland, i väntan på utlämning till Sverige.
– Han hade full koll på guldvärlden, priset skulle gå upp och vi kunde göra bra vinning på det. Vi skulle sätta upp en koncern och få en avkastning, säger en av de åtalade, en 43-åring från Höör.
På bara några månader under 2024 lyckades telefonförsäljarna i bolaget Miley Nordic AB dra in 24 miljoner kronor. Två av säljarna och nyckelpersonerna sitter i salen – 43-åringen från Höör och en 41-åring från Trelleborg. De har figurerat i liknande roller i flera av de aktiebluffbolag som Sydsvenskan har granskat.
Den här gången hade de lyckats komma över en stor aktiepost i ett seriöst Lundabolag, en post som de köpt av en mellanhand från Klippan.
Åklagaren anser att de därefter medvetet har använt en falsk värdering av Lundabolaget, där det påstods att värdet var 400 miljoner kronor, mot verklighetens 90 miljoner. Det gjorde att de lyckades sälja aktien för 55 kronor, ungefär fyra gånger det verkliga värdet.
De utgick från 500 namn på en lista – en lista som fått namnet ”Torsklistan”, ett namn som lyfts fram av åklagaren.
– Jag vet vad du vill få fram – att de är lurade. Men det är en gammal lista från Victoria Invest (Malmöbolag som kraschade 2021) och namnet syftar på att de har förlorat pengar.
De två männen nekade till att medvetet ha blåst upp värdet – det felaktiga marknadsföringsmaterialet hade de fått av mellanhanden i Klippan.
– Han hade utbildningar, om vad vi kunde säga eller inte kunde säga i våra säljsamtal, säger 41-åringen från Trelleborg.
Det ifrågasätter åklagaren. Vad gjorde de själva för att undersöka aktiens verkliga värde? Varför köpte de inte själva stora poster om erbjudandet var så bra? undrar han.
Centralt i målet är de 7,7 miljoner kronor som slussades från Miley Nordic till Miley Gold AB, ett bolag som sattes upp av ”Guldmannen”. Han presenterades som en mycket rutinerad guldhandlare, med butik både i Malmö och Berlin.
– Han hade ett trevåningshus i Berlin, han var väldigt förmögen. Han kunde prata helt enkelt, var väldigt stabil och kunnig i det han gjorde, beskriver 41-åringen från Trelleborg.
De båda säljarna hävdar att pengarna, inklusive generös avkastning på guldinvesteringarna, skulle tillbaka till bolaget. Så blev det inte. Idag är pengarna försvunna.
En av de åtalade är den 37-årige man som sålde bolaget som sedan blev Miley Gold.
Han använde därefter sitt bank-id, på uppdrag av ”Guldmannen”, till att i små portioner föra 5,5 miljoner kronor ut ur Miley Gold.
– Han har bett mig skriva under, men jag har inte kunnat se att det var pengar som skickades, säger 37-åringen.
I rätten hävdar han att ”Guldmannen” fört honom bakom ljuset.
– Jag visste att han var en affärsman som handlade med guld. Men jag trodde aldrig att han skulle göra det han gjorde.
Säljarna, männen från Höör och Trelleborg, har båda suttit i styrelsen för Miley Nordic.
Mannen från Höör, svetsare från början, förklarar att han vet mycket lite om att driva bolag.
Varför gick du då med på att sitta i styrelsen? frågar åklagaren.
– Jag ville tro att jag var en bra säljare, en bra vän. Att jag kunde tillföra saker i ett bolag. Men tydligen var jag inkompetent.
Hans kollega från Trelleborg säger att han gick med på att ta en styrelsepost för att det behövdes någon som var ”grön”, utan skulder. Allt han gjorde handlade om att sälja aktier.
– Alla mina dagar har sett ut likadana ut – jag kommer till kontoret, sätter mig vid datorn och börjar ringa.
Han hävdar att han inte visste något om de stora bristerna i bokföringen förrän Skatteverket kommer till bolagets kontor för att säkra bevis, en dag i november 2024.
Det tror inte åklagaren på. Han visar utdrag ur chattar där 41-åringen talat om svarta löner eller ”avkastning på 200 000 svart” från guldaffärerna.
– Det där handlar om att jag har velat påpeka felaktigheter, säger 41-åringen.
Rättegången i målet fortsätter fram till på torsdag.