Korsettmodet är ingen nyhet. Redan på 1500-talet bars den av framför allt kvinnor. Men sedan några år ses den på var och varannan artist. Och fansen tar efter – med motiveringen att de kan och vill.
Korsettens traditionella syfte – en underklädeskonstruktion som skulle forma kroppen – har i vår tid förändrats till något annat. På 1800-talet gjorde kvinnorna uppror mot korsetten. I dag är den tillbaka – ofta som ett statementplagg som får synas.
Popstjärnorna går i bräschen
Och dess främsta företrädare är just popstjärnorna. Taylor Swift har den. Tidigare i år representerade Felicia Sverige i Eurovision iklädd den. Men kanske är Sabrina Carpenter den som tagit underklädesmodet längst. När hon stegade ut på festivalen Coachella tillsammans med Madonna i våras var båda artisterna så klart iklädda korsetter.
– Det är verkligen ett tajt samband mellan populärkultur och vad man sen ser att man faktiskt går igång på och vill ha på sig, säger Helena Karlinder-Östlundh, vd på onlinebaserade modebutiken Nelly.
Hon har tydligt märkt av det ökande intresset från kunderna.
– Vi ser absolut att det kommer stort framåt. Framförallt om man breddar det och kallar det strukturerade toppar.
”Vi har ingen fri vilja”
Men finns det en motsättning i att ett plagg som kvinnor en gång gjorde uppror mot har börjat göra en u-sväng mot en feministisk markering?
Enligt entreprenören Isabella Löwengrip, 35, är gränsdragningen mellan uttrycket ”jag gör vad jag vill, jag är fri och feminist” och att man tror att man är fri, en filosofisk fråga.
– Jag skulle säga att vi inte har någon fri vilja överhuvudtaget, vi människor, om man verkligen ska grotta ner sig. Allt vi gör är ju av någon anledning, säger hon.
– Ska vi prata om feminism så ska vi inte prata om själva plagget i sig. Det är inte korsetten som är problemet, man får backa bandet och prata om skönhetsideal i stället. Kanske man ska prata om kvinnors självkänsla i stället för att prata om hur bred eller liten midjan ska vara.
Mycket bar hud
Aftonbladet träffar Isabella Löwengrip tillsammans med modeskaparen Camilla Thulin för att diskutera nutidsfenomenet, som utöver korsetter speglas av mycket bar hud och jeans med låg midja.
– Man ser det på röda mattor och på unga flickor som har sådana här söta korsettliv. De är jättegulliga. Vad är problemet? säger Camilla.
Hon började själv designa korsetter redan som elev på Beckmans och protesterar mot den klassiska historieskrivningen att det var Madonna som introducerade korsetten i populärkulturen.
I samband med att popgruppen Army of lovers gjorde entré 1987 var det Thulin som stod för det visuella. Hon designade alla deras scenkläder – där korsetten var ett nyckelplagg.
”Utklädda och knasiga”
Isabella Löwengrip efterlyste på Ellegalan tidigare i år ”vackra” outfits.
Och dit hör enligt henne korsett.
– Jag förstår komplexiteten bakom, absolut. Men jag väljer att inte titta tillbaka på lidandet, historien, utan försöker tolka det i vår nutid. För mig är det en kategori underkläder, säger hon.
Camilla Thulin håller med henne.
– Om man tittar på Metgalan från 1976 så var det jävligt elegant, oerhört elegant. Det var supercouture. Nu är det mer som en teaterföreställning. Många ser ju väldigt utklädda och knasiga ut, säger hon.
När använde ni korsett senast?
– Inför vissa galor har det väl varit, men då har jag haft det under klänningen. Jag är inte så pass trendig att jag vill att det ska synas, säger Isabella.
– Jag har inte haft korsett på hundra år, men däremot gillar jag midjeformare som är långa, som kurvar och formar till. Jag tycker det är snyggt. Jag vill ha röv, breda höfter och smal midja, säger Camilla.
Mer könskillnader i modet
Enligt Henrik Bagerius, som skrivit boken ”Korsettkriget”, är vi just nu inne i en trendvåg som går mot mer markerade könsskillnader i modet.
Camilla Thulin håller med.
– Ja, nu har flickorna och pojkarna tröttnat på allt som ser så stort och könlöst ut. Jag kan tycka att det är väldigt välkommet i skandinaviskt mode, för här har vi haft någon form av nisch att allt ska vara väldigt rakt. Det här minimalistiska, svarta. Lite grann som att det är kläder som hänger på en galge. Och allt ser likadant ut. Så jag välkomnar att vi faktiskt får klä oss lite mer kvinnligt, säger hon.
Trender bland vuxna sprider sig vidare till barnen. Isabella Löwengrip har mycket diskussioner hemma om exempelvis hur högt och lågt jeansen ska gå.
– Jag har en dotter som är elva år. Jag väljer inte att prata med henne om att det skulle kunna ha med någon form av sexualisering att göra. Utan bara att man inte går i jeans som det är hål i, man visar inte magen i skolan när man träffar människor. Det kan man göra på landet, då kan man gå i vad man vill, säger Isabella.
Jeans med ultralåg midja
Just low rise-jeansen har fått en ny stark frontfigur – i form av vår svenska popsensation Zara Larsson. Hennes klädval och estetik med glitter och starka färger uppmärksammas av fans världen över. Nu har hon blivit ansiktet utåt för jeansmärket True religion. Jeans som ofta är dränkta i strass och erbjuder en ultralåg midja.
– De påverkar definitivt kunderna. Det är så många tjejer som kommer in och säger ”jag såg Zara Larsson ha på sig det här”, så plockar man fram det hon haft på sig, säger Aino Ginman, säljare på klädbutikskedjan Carlings.
På Nelly ser man en liknande trend. Som återkommer med jämna mellanrum.
– Det är intressant för vi har haft de jeansen rätt länge och sålt väldigt mycket under en längre period. Nu ser man nästa iteration av dem, säger Helena Karlinder-Östlundh.
Camilla Thulin tror att låga jeans, magtröjor och korsetter kommer att leva kvar ett tag. Men som med alla trender, går det i cykler.
– Sen tröttnar man på det, då kommer något kyskare. Ungdomsmode har väl alltid varit ganska avklätt? Flickigt. Sen kan man ju se mycket flicktanter, tanter i min ålder, som bevarat sin flickstil. Det kan bli rätt kul, säger hon.