Ända fram till 1800-talet var det vanligt att dela på maten som stod på bordet. För bönder och ståndslösa åts soppa och gröt ur gemensamma kärl med egen sked. För borgarklassen placerades karotter, fyllda med olika innehåll, ut där den enskilde fritt fick plocka vad denne var sugen på.
Men kring 1800-talets start började man se på mat på ett nytt sätt. Komponenterna på din tallrik skulle plötsligt passa ihop och man började ha färdigbestämda matkombinationer. Till exempel kött, potatis och sås.
Maträtten hade nu uppfunnits.
– De här bestämda kombinationerna lever kvar ända till vår tid, säger forskaren och måltidshistoriken Richard Tellström.
Rickard Tellström
För 20 år sedan disputerade Richard Tellström i måltidskunskap vid Örebro universitet. Sedan dess har han blivit docent i ämnet och undervisat på Restaurang- och hotellhögskolan i Örebro.
I dag forskar han om den svenska matkulturens historia på Stockholms universitet och föreläser.
Richard Tellström har också arbetar inom TV, bland annat med SVT:s serie Historieätarna och julkalendern Tusen år till julafton som sändes 2015.
Källa: richardtellstrom.se
Den svenska matkulturen utvecklas dock precis som allt annat, och någon gång runt 2006 och 2008 nådde ett nytt koncept Sverige – sharing.
Konceptet, som handlar om att dela på olika rätter, har fått inspiration från den amerikansk matkulturen.
I samma veva lanserades också de så kallade mellanrätterna – små rätter som du behöver äta flera av för att för att bli mätt.
– Där stimuleras också det här dela-intresset.
I dag är sharing vanligt förekommande, enligt krögare i Helsingborg. Vissa restauranger uppmanar till och med sina gäster att dela på flera rätter via menyerna.
Enligt Richard Tellström präglas dagens svenska matkultur av en stark individualitet. Det är en bidragande faktor till att folk har anammat sharing-konceptet.
– Specialkosten är en central del av vår tids värderingar, att jag bara vill äta det som jag ställer upp på.
Redan på 70-talet blev det allt vanligare att välja bort ingredienser ur rätter, förklarar forskaren. Ville du till exempel inte ha tomat på din hamburgare behövde du inte det.
Ett nyare och mer aktuellt exempel som Richard Tellström tar upp är konceptet ”girl dinner”, som har florerat på sociala medier senaste åren. Det går ut på att du skapar dig en måltid utifrån exakt det du är sugen på, trots att komponenterna inte passar. Som exempel kan det vara en bit vattenmelon, lite ost, stekta korvslantar och två bitar pizza.
Själv tror måltidshistoriken att sharing-konceptet kommer att fortsätta växa.
– Då menar jag på det sätt som det var före 1800, det vill säga att man beställer in skålar och fat med olika matkomponenter, inte färdiga kombinationer.
– Sen plockar man ihop det man vill ha.
Andra nyheter inom svensk matkultur
Enligt forskaren och måltidsexperten Richard Tellström är sharing-konceptet inte den enda nyheten inom svensk matkultur.
– Vi har ett 24/7-ätande, att man äter när man är hungrig. Det är ju nytt, säger han och förklarar att man tidigare höll sig till tre stabilare måltider vid fasta tidpunkter.
En annan nyhet är att vi äter när vi är på språng. Köpte du en varmkorv förr stod du kvar vid korvkiosken tills du hade ätit upp den. I dag får den oftast följa med under promenaden till nästa destination.
Detsamma gäller take away-kaffe.
– Att gå omkring och dricka kaffe var det ingen som gjorde före 1990-talet i Sverige.
Avslutningsvis har det asiatiska köket blivit en stor del av den svenska matkulturen. Detsamma gäller för street food.
Och något som vi äter mindre av är kokt potatis, som ju annars fyllt en viktig roll i den svenska mathistorien.