På bara några månader i år har danska fiskare fått ihop 800 ton fjärsing, skriver Politiken.
– Det har förmodligen aldrig funnit så många fjärsingar i Kattegatt som det gör nu, säger Henrik S. Lund, biolog vid Danmarks fiskeriförening till tidningen.
Torsken minskar
En tänkbar förklaring är att torsken, som har fjärsing på menyn, minskat kraftigt. Mathias Ivarsson, fiskeexpert och ordförande för Sveriges fiskares producentorganisation, tycker att det låter rimligt.
– Det kan mycket väl bero på att torsken inte finns i samma omfattning så att den inte har en naturlig fiende. Men det är ju spekulationer.
Svenska fiskare har inte sett samma enorma ökning som sina danska kollegor, säger Ivarsson, men man fiskar inte riktat på samma sätt.
På vissa ställen får man mycket bifångst av fjärsing när man fiskar havskräfta, men då försöker man undvika de ställena. Även de som fiskar makrill med krok har problem med fjärsing, för den hugger innan kroken når makrillen.
”Havets huggorm”
Fjärsingen är kanske mest känd för sina giftiga taggar som gör fruktansvärt ont att sticka sig på och har kallats ”havets huggorm”. Smärtan och svullnaden kan sitta i länge, ibland flera månader.
”Hon sade inte så mycket, hon skrek”, citerar Politiken ett möte med fjärsingen.
Fjärsingens gift sitter bara i taggarna, fisken är inte oätlig. I Danmark undersöker man nu möjligheterna till kommersiellt fiske av fjärsing. I Sverige har man tidigare bedrivit riktat fiske efter fjärsing, men det har upphört då vattnen där man gjorde det är fredade, säger Mattias Ivarsson.
– Det är en väldigt god matfisk. Nu när kvoterna minskar på andra arter så skulle fjärsing kunna användas mycket mera. Men då gäller det att hitta redskap som inte fångar till exempel torsk, men fångar fjärsing.