Inget regn på två år: ”Kommer bara bli värre”
Publicerad 09.06
CHORA, ASTYPALEA. Vattenbristen blev akut i våras.
Reservoaren skulle vara tömd inom knappt ett halvår.
– Det viktigaste vi har insett är att klimatkrisen är en realitet, säger borgmästare Nikolaos Komineas.
Den stillsamma grekiska ön Astypalea i Egeiska havet vet det mesta om vattenbrist.
Den stora reservoarens vattennivå hade i juli i år sjunkit till en sjättedel av den normala.
I april stängdes vattnet av till lantbrukarna i den bördiga semesterorten Livadi. De tvingades
se till att deras brunnar, flera av dem inte använda på decennier, hade grundvatten
som gick att använda.
Det är bullrigt inne i kommunhuset. Telefoner ringer, ljudet av snabba steg blandas med höga röster. Alla vill kapa åt sig tid med borgmästaren.
Till slut tar Nikolaos Komineas, 70, emot på sitt kontor. Handslaget fast, blicken koncentrerad.
– Det är väldigt mycket att göra nu. Många husägare återvänder och det är högsäsong för turisterna, säger han ursäktande.
Och så är det frågan om vattentillgången.
Den konstgjorda sjön, frágma, byggdes 1994 och har tjänat som vattenreservoar sedan dess. Men de senaste två åren har det i princip inte kommit något regn alls.
– Under hela 2025 fick vi bara 25 millimeter regn här på ön. Rhodos fick 650 millimeter.
Redan 2024 bestämde man sig för att bygga en avsaltningsanläggning, men det arbetet har inte kommit i gång ännu. Först i januari i år blev finansieringen klar.
Men med de snabbt sjunkande vattennivåerna i dammen krävdes en akut lösning. Efter en snabbupphandling i början av juni kom ett provisoriskt avsaltningsverk på plats. Knappt en månad senare, den andra juli, kördes det i gång.
– Vi hyr den anläggningen. I slutet av året eller i början av nästa kommer vi att ha två avsaltningsanläggningar här vid kusten. Var och en kommer att producera omkring 600 kubikmeter vatten per dag. Vi kommer att ha gott om vatten, inte bara i huvudorten utan på hela ön.
Under högsäsong på ön går det åt 900 kubikmeter vatten per dag.
På Astypalea finns redan en mindre avsaltningsanläggning nära flygplatsen, i Maltezani. Nu finns planer på ytterligare en i området. Dessutom planeras en mindre avsaltningsanläggning på öns östra sida, i byn Vathy.
– Vi måste vidta de här försiktighetsåtgärderna, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända i framtiden.
– Jag tror egentligen inte på avsaltningsanläggningar som den bästa lösningen. Jag tror mer på vattenreservoarer och på att vi måste samla upp det regnvatten som faller på öarna i stället för att låta det rinna ut i havet. Men å andra sidan är vi tvungna att göra det här nu.
Avsaltningsanläggningar kräver mycket energi, man har sökt men ännu inte fått tillstånd för att bygga solcellsanläggningar för att täcka behovet.
– Vi får i dag inget utrymme i elnätet. Vi har bildat ett energisamarbete med byn Maltezana nära flygplatsen. Och vi kommer förstås att ansöka om tillstånd för att producera energi åt dem.
Han menar att petrosamhället, som både oljeindustrin och många regeringar lobbar hårt för att behålla, är en utmaning att försöka fjärma sig från.
– De har inte satsat pengar på forskning kring alternativa sätt att producera el. Vi måste välja en annan väg, en helt annan än den vi följer i dag. Jag menar inte i första hand kärnkraft, utan alla de andra möjligheter som finns. Vi har solen, vi har vinden, vi har vattenkraft, vi har floder – vi har många resurser på den här planeten.
– Men eftersom vi inte har vidtagit de åtgärder som krävs ser vi hur allt det här försämras för varje dag som går. Floderna får allt mindre vatten. Samtidigt drabbas vi av stora katastrofer med mycket kraftiga regn under korta perioder, medan vi å andra sidan får väldigt långa perioder av torka.
Han säger att det är tydligt att det som händer över stora delar av världen i dag handlar om klimatförändringar.
– Människor som inte förstår det eller inte vill tro på det – oavsett om det beror på politiska eller ekonomiska intressen, affärsintressen eller något annat, eftersom de inte vill vidta alla de åtgärder som krävs … det måste få ett slut.
Ser du andra tydliga tecken på klimatförändringar här förutom vattenbristen?
– Klimatförändringarna påverkar också resten av naturen. Vi har 13 500 getter och får på ön. Om vi inte har tillräckligt med växtlighet här innebär det att vi inte kan ha så många djur. Boskapsskötseln är ju en viktig näring. Vi producerar ost och många andra fina produkter tack vare getterna. Och en annan viktig sak är honungsproduktionen, har vi inte några växter som blommar får vi ingen honung på ön. Man ser den ena konsekvensen efter den andra.
Komineas betonar att klimatförändringarna hotar öns ekonomi.
– Och det påverkar även människorna som är beroende av den, det är därför jag är så envis när det gäller den här frågan. Och Astypalea vill vara en förebild och sprida de här idéerna vidare.
Han tycker att för få uppmärksammar klimatfrågan, att den behöver hamna i fokus.
– Folk är bekymrade, de oroar sig för saker, men de är inte tillräckligt upprörda. Och jag tycker att vi alla borde vara upprörda. Om vi inte blir det kommer situationen bara att bli värre och värre – och till slut kommer planeten inte längre att vara beboelig.
Är du orolig för framtiden?
– Väldigt mycket – och jag är inte bara orolig. Jag tror att det kommer att bli katastrofalt om vi fortsätter att leva på det sätt som vi har gjort under alla de här årtiondena, samtidigt som vi har ignorerat alla varningssignaler.
Fotnot: Enligt Demokratiki, ett grekiskt nationellt center för naturvetenskaplig forskning, kan torkan förvärras till 2049. Den globala uppvärmningen förväntas förvärra problemet med vattenbrist på de grekiska öarna.