Med AI-teknik kan du leva vidare efter döden. Många kan tänka sig att bli en digital avatar efter sin bortgång.
– I grund och botten kan du använda Chat GPT för att reproducera dig själv, säger Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet.
Med AI-teknik kan du leva vidare efter döden. Många kan tänka sig att bli en digital avatar efter sin bortgång.
– I grund och botten kan du använda Chat GPT för att reproducera dig själv, säger Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet.
Världen över låter privatpersoner bevara minnet av sina döda anhöriga eller sig själv digitalt. En rad företag erbjuder AI-program som skapar avatarer av avlidna med hjälp av data från sociala mediekonton, sms-chattar, bilder och videos.
I dokumentärserien ”Klonad med AI: Döden skiljer oss inte åt” som just nu visas på SVT Play, kan man följa danska Katrine Martinussen som låter skapa en digital version av sin man Stephan som är döende i cancer.
– Det kändes som en omöjlighet att fortsätta leva utan honom – och då var alla knep tillåtna. Det enda sättet för mig att lova honom det, var att jag skulle få fortsätta ha honom kvar, säger Katrine Martinussen till Sydsvenskan.
Tekniken att återskapa döda människor digitalt med hjälp av personliga data kallas nekrorobotik och är egentligen ingen science fiction. Enligt forskaren och statsvetaren Carl Öhman räcker det med Chat GPT för att göra en enkel klon av sig själv.
– Du kan mata in din chatthistoriken i Chat GPT och så kan den börja reproducera din personlighet utifrån det. Din röst kan väldigt lätt reproduceras med AI och det krävs inte speciellt många bilder för att rent visuellt rekonstruera en person. Chat GPT har etiska riktlinjer men i grund och botten kan du använda den som motor för att göra det själv. Och det gör folk, säger Carl Öhman, universitetslektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och författare till boken ”The Afterlife of data”.
Han har följt utvecklingen i flera år och diskuterar i sin internationellt uppmärksammade bok hur våra digitala kvarlevor påverkar människor och samhälle.
– Det här är en av de allra största maktkamperna om internets framtid. Det handlar om hur internet ska åldras, vem som äger all data och vilken makt som aktörerna får.
Marknaden är bara i sin linda. Avlidna personer flödar på sociala medier och kommer i framtiden att vara i majoritet.
– Vi byggde projektioner för hur många döda profiler det kommer att vara på Facebook. Någonstans mellan 2060 och 2070 kommer det sannolikt finnas fler döda än levande profiler på servrarna.
Många använder redan i dag tekniken för att sörja och minnas sina anhöriga utan att skapa digitala kopior av dem.
– Det är jättevanligt med folk som exempelvis skriver meddelanden på de dödas Facebook-vägg eller SMS:ar dem. Det är en slags dialog som fortgår även efter livet.
Kritiker menar att utvecklingen både kan försvåra och fördröja sorgearbetet och processen att gå vidare när någon gått bort. Carl Öhman menar att det bygger på en förlegad syn på sorgearbete.
– Under 1900-talet pratade man om sorgeprocessen som olika stadier man ska gå igenom och slutligen ta sig ur. I dag ser man det i stället som en kontinuerlig relation med den döda som inte tar slut vid döden, utan tar sig nya former och uttryck.
Han ser snarare fler problem med AI-tekniken på samhällsnivå.
– Jag vill inte kommentera någons sätt att sörja, var och en måste hitta sitt eget sätt att relatera de man har förlorat. Men när det sätts i system och blir en kommersiell produkt uppstår en ny typ av problem. Det är en process som försöker maximera interaktionen mellan sörjande och döda, designade produkter med syfte att tjäna pengar, och det är problematiskt.
Han påminner om att all informationsteknologi initialt har använts för att kommunicera med de döda. Från stenarna på stenåldern som var intimt förknippade med förfäderna till telegrafen som användes för att försöka kommunicera med andevärlden.
– AI innebär en ny form av interaktivitet men de sociala processerna är ganska lika. När vi i dag interagerar med AI-system uppfattar vi dem som magiska. Men lika mystiskt uppfattade man en gång i tiden skriftspråket. Att det förflutna kunde få plats på ett papper i form av små streck, vad är det om inte magi?
Techföretagen har redan börjat planera för hur man ska hantera och kommersialisera data från de döda. Facebook sökte patent 2023 för att göra sina döda profiler interaktiva, Amazon och Microsoft har liknande patent.
– Det är ett stort ekonomiskt problem för dem. Många affärsmodeller går ut på att vi klickar på ads. Men de döda klickar inte på några ads. Likväl tar de en massa serverkraft. Företagen måste därför återintegrera deras data i sin ekonomiska verksamhet - kanske genom interaktiva avatarer - eller börja förstöra data. Men då måste man välja vems data man ska förstöra först och vems data som är värd att bevara.
Tekniken rusar och lagstiftningen har svårt att hänga med. Vårt digitala eftermäle är i dag skyddat så länge vi lever men de döda har inga dataskyddsrättigheter.
– Hela vårt kulturarv härbärgeras på de här plattformarna. De som äger de stora plattformarna, typ Meta, Google och X, kommer inte bara äga våra privata livsberättelser utan samhällets gemensamma förflutna. Det ger dem en oerhörd makt. De håller vår historia gisslan.
I väntan på lagstiftningen är det upp till varje individ att själv skydda sin data från att exploateras efter döden. Dels kan man döstäda och rensa bland data man lämnar efter sig. På Facebook kan man också anmäla en förvaltare, så kallad legacy contact som förvaltar den data man lämnar efter sig.
En ny undersökning från Fonus visar att bara sex procent av svenskarna är positivt inställda till att AI-teknik skapar digitala versioner av människor efter döden. Men Carl Öhman utesluter inte att han själv skapar sig en egen avatar – för sina barns skull.
– Jag har aldrig tänkt det tidigare, men nu har jag små barn. Och någon gång slog det mig att om jag skulle dö nu så skulle de barnen inte ha några minnen av mig i sitt vuxna liv. Det var första gången jag kände att jag ändå vill att de, när de är vuxna, ska ha en bild av hur det hade varit att prata med mig, säger Carl Öhman.
1. Försök att rutinmässigt göra någon form av digital döstädning och rensa bland all data du lämnar efter dig.
2. Testamentera dina digitala tillgångar för att undvika juridiska konflikter. Det kan vara allt från konton på sociala medier till digitala fotoalbum.
3. Skriv till politiker och låt dem veta att du tycker att det här är viktigt. Som kollektiva och politiska aktörer har vi en enorm makt.
Källa: Carl Öhman, 2026