← Alla nyheter

Svenska Dagbladet · 1 tim sedan Senaste

Studie: Jobbdiskriminering slår hårdast mot män

Diskrimineringen av jobbsökande med utländska namn slår hårdare mot män än mot kvinnor, enligt en studie från Stockholms universitet.

– Det har nog att göra med att etniska stereotyper generellt är starkare för män än för kvinnor, säger sociolog Magnus Bygren.

Tillsammans med kollegan Moa Bursell skickade han ut mer än 7 000 påhittade jobbansökningar till 15 olika typer av jobb som utannonserats i Arbetsförmedlingens platsbank. En del av ansökningarna försågs med namn från det forna Jugoslavien eller arabiska namn från Mellanöstern, resten med typiskt svenska namn.

Ett tydligt mönster sågs i arbetsgivarnas återkoppling på ansökningarna. I branscher där många utlandsfödda redan jobbar tycks efternamnet inte spela någon roll för responsen.

I undersökningen stack städ- och chaufförsjobb ut – här sågs ingen skillnad alls. Men för jobb som lärare, förskollärare och it-tekniker verkade efternamnet spela större roll för om arbetsgivarna skulle höra av sig för att boka in en jobbintervju eller få mer information om den sökande. Detta trots likvärdiga meriter.

Minskar gradvis

Diskrimineringen minskar gradvis ju fler utlandsfödda det finns i en bransch, konstaterar forskarna, som anser att detta bidrar till segregationen på arbetsmarknaden.

– Det här med diskriminering är en väldigt automatisk reaktion, säger Magnus Bygren.

I en del fall kan det vara en medveten policy hos arbetsgivaren, men ofta handlar det om att man hellre väljer det man är van vid, menar han.

Vad ska man då göra om man har ett efternamn som inte klingar svenskt och vill ha ett jobb?

– Man ska komma ihåg att även om man har så att säga ”fel” namn så kan man få napp om man bara fortsätter att söka. Det är inte omöjligt. Det är en lägre sannolikhet, men den är inte noll.

”Viktigt vara medveten”

Magnus Bygren understryker att diskrimineringen är starkast i det första steget, när man tar kontakt.

– Om man bara lyckas få in foten eller lyckas få till ett första möte så minskar diskrimineringen.

Data till studien samlades in under åren 2013–2018, men han är övertygad om att de speglar hur det fortfarande ser ut.

– Det är viktigt att vara medveten om att mönstren finns, både för dem som själva har invandrarbakgrund och på arbetsgivarsidan. Man kan tänka på att inte agera utifrån de här mönstren, säger han.

Läs hela artikeln hos Svenska Dagbladet →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.