Förberedelserna inför höstterminen är i full gång på Nyboda skola i Tyresö utanför Stockholm. De gamla skåpen vid entrén har gjorts om till mobilförvaring och fler klockor har köpts in för att elever ska kunna hålla tiden. Fler bollar och biljardköer ska göra det lättare att hitta på saker på rasterna.
– Vi behöver ge eleverna bra förutsättningar för att lyckas, säger skolans rektor Magnus Prior.
Elever rundade tidigare förbud
Skolan testade mobilfria skoldagar redan 2023 men många elever rundade förbudet, till exempel genom att gömma mobilerna i kläderna. På rasterna visste eleverna inte vad de skulle göra, säger Magnus Prior.
Att förbudet nu står i skollagen tror rektorn kommer göra stor skillnad.
– Det blir tydligare och utan diskussion nu. Det är helt kasst att styras av sociala medier-algoritmer. Vi hoppas på bättre skolresultat.
Mobilförbudet presenterades av utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i början av året. Ungefär 80 procent av grundskolorna har redan haft någon form av mobilförbud, men nu gäller det lagstadgat under hela dagen. För 2026 avsätter regeringen 95 miljoner kronor till skåp och administration, och därefter 100 miljoner kronor årligen.
– Skolan måste få vara en fristad så att man kan fokusera på lektionerna och umgås på rasterna. All forskning visar på de positiva effekterna för koncentrationen, säger Simona Mohamsson till TT.
Oro för lärares arbetsbelastning
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tidigare lyft praktiska utmaningar med ett heldagsförbud.
– Skolorna måste organisera förvaringen och vem som ska samla in telefonerna. Det har funnits en oro för mer administration för lärarna. Många skolor har redan mobilförbud, men vi hör att vissa hade önskat mer flexibilitet på hur man ska lösa det, säger Monica Sonde, chef för SKR:s utbildningsavdelning.
Simona Mohamsson säger att hon snarare tror att förbudet minskar tjafs i klassrummet när inlämningen sker samlat på morgonen. Samtidigt pekar SKR på framtida utmaningar med smarta klockor och annan bärbar teknik som ständigt utvecklas.
– Risken finns att man försöker komma runt reglerna. I slutändan handlar det om att elever och skolor ser värde i reformen, säger Monica Sonde, som hoppas på att lagen leder till en sundare balans mellan digitala och analoga verktyg i skolan.