”Det handlar inte om oss” – rösterna från den värmländska glesbygden inför valet
I senaste valet var det betydligt färre som röstade i många glesbygdsområden än i landet som helhet.
I norra Värmland känner sig många svikna av politikerna och menar att valdebatten överhuvudtaget inte handlar om dem.
– Allt fokus är på större städer, säger undersköterskan Lovisa Gustavsson.
SVT har rest längs riksväg 62 i Klarälvens dalgång.
Riksväg 62 följer Klarälven genom Värmland. Längst i norr råder akut rasrisk, enligt Trafikverkets mätningar. Trots det kan vägen inte säkras mot ras. Lagstiftningen kring den unika naturmiljön sätter stopp.
Nu har vägen blivit en symbol för en växande känsla av utanförskap i bygden – och att de frågor som är viktiga här överhuvudtaget inte räknas.
– Man tappar ju tilliten när de inte vill lyssna. Vi är ju människor vi också, säger skogmaskinföraren David Jonasson.
Lågt valdeltagande
Valdeltagandet i hela Torsby kommun var lägre än rikssnittet i det förra valet. Särskilt lågt var det långt från tätorten, som området vid 62:an längst i norr.
I valdistriktet Stöllet röstade 66,5 procent i kommunvalet, jämfört med 81 procent i landet som helhet. Enligt statistik som SCB sammanställt syns samma mönster i många glesbygdskommuner runt om i landet.
”Vänder systemet ryggen”
Forskare vid Linköpings universitet har studerat de växande skillnaderna i levnadsvillkor mellan stad och land i Sverige.
– Skapandet av permanenta minoriteter där vissa grupper uppfattar att de inte har en röst kan leda till protester, men också att man vänder systemet ryggen, säger biträdande professor Susanne Wallman Lundåsen.
”Våra röster betyder inte så mycket”
I norra Värmland menar undersköterskan Lovisa Gustavsson att valrörelsen överhuvudtaget inte handlar om människor som hon och de andra boende vid riksväg 62.
– Vi är så liten procent i alltihop så de röster vi bidrar med betyder nog inte så mycket i alla fall.
Känns det så?
– Ja. Vi har nog inte så mycket att säga till om.
Turerna kring Riksväg 62
Området runt Klarälven och riksväg 62 i norra Värmland är skyddat enligt EU:s Natura 2000-regelverk. Samtidigt har Trafikverket ansökt om att bygga erosionsskydd på sju ställen längs riksvägen för att skydda mot ras som skulle kunna inträffa när som helst, exempelvis vid kraftig nederbörd.
Ansökan har avvisats av Mark- och miljödomstolen eftersom domstolen anser att de samlade miljöeffekterna inte är tillräckligt utredda.
Rättsprocessen måste nu tas om från början.
Källa: Trafikverket, Mark- och miljödomstolen
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.