Sverige står inför ett växande klimatanpassningsproblem. Skyfall, översvämningar och torka ökar – men investeringarna hänger inte med.
Trots att lösningarna ofta finns nära till hands fastnar de i planeringsprocesser och budgetprioriteringar. Ett tydligt exempel är restaureringen av stora våtmarker.
En investering på 11 miljoner kronor kan skapa samhällsnyttor på upp till 35 miljoner kronor. Ändå har stora våtmarker svårt att prioriteras i svenska kommuner. Det visar att klimatanpassning fortfarande behandlas som en kostnad när den borde ses som samhällsinfrastruktur
Historiskt fungerade våtmarker som landskapets vatteninfrastruktur. De höll kvar vatten, dämpade högflöden och bidrog till grundvattenbildning.
När de dikades ut försvann samtidigt en viktig del av landskapets förmåga att hantera översvämningar och torka. Att återställa denna funktion är en central klimatanpassningsåtgärd.
Men stora våtmarker kräver mark och konkurrerar med jord- och skogsbruk, vägar, bostäder och annan infrastruktur. Så länge de betraktas som frivilliga miljöåtgärder kommer de att prioriteras bort. De måste därför erkännas och värderas som samhällsinfrastruktur.
I en samhällsekonomisk analys som gjordes i samarbete med Lunds kommun visar vi att en restaurerad våtmark på 46 hektar skapar samhällsnyttor på 30–35 miljoner kronor under 30 år. Investeringskostnaden är cirka 11 miljoner kronor.
Omkring 16 miljoner kronor av nyttan kommer från minskade översvämningsskador, medan vattenrening, biologisk mångfald och rekreation står för nästan lika stora värden. Investeringen ger därmed nästan tre gånger pengarna tillbaka.
Stora våtmarker stärker samtidigt klimatanpassning, vattenförsörjning, biologisk mångfald och samhällets beredskap – få investeringar bidrar till så många samhällsmål.
Trots detta genomförs inte tillräckligt många projekt. Det pekar på ett systemfel. Kommunerna ansvarar för hur mark och vatten används, men planeringen är anpassad för traditionell infrastruktur som vägar, VA-system och byggnader.
Stora våtmarker faller mellan stolarna. De saknar tydliga markanspråk, finansieringsmodeller och ansvarsfördelning.
Hindren handlar sällan om ovilja – tvärtom finns ofta både kunskap och ambitioner. Problemet är att planeringsvilja inte omsätts i genomförande. Markåtkomst är komplicerad, ansvarsförhållanden oklara och nyttorna svåra att synliggöra i ekonomiska termer.
Här spelar samhällsekonomiska analyser en avgörande roll. De synliggör nyttor som annars förblir osynliga.
När kostnader för översvämningar, trafikstörningar och hälsopåverkan värderas blir det tydligt att förebyggande åtgärder ofta är billigare än att reparera skador i efterhand.
Analyserna ger också ett gemensamt språk mellan förvaltningar och bättre underlag för avvägningar när konkurrensen om mark och vatten ökar.
Samtidigt är det inte alltid de som betalar eller upplåter mark som får störst nytta. En restaurerad våtmark skapar värden för kommuner, fastighetsägare, näringsliv och invånare, men när nyttorna fördelas mellan många aktörer blir besluten svårare.
Vi menar att fyra förändringar krävs:
• Stora våtmarker måste erkännas som samhällsinfrastruktur.
• Mark måste reserveras tidigt i översiktsplaneringen. Samhällsekonomiska analyser kan stärka kopplingen mellan planering, markstrategi och budget.
• Det behövs fördelningsanalyser som visar vem som bär kostnaderna och vem som får nyttorna.
• Kommunerna behöver ta en tydligare ledarroll i gemensamma klimatanpassningsåtgärder, eftersom samordnade lösningar ofta ger större nytta till lägre kostnad.
Klimatanpassning handlar om riskhantering. Vi vet att kostnaderna för extremväder kommer att öka och vi vet också att stora våtmarker kan minska riskerna samtidigt som de skapar betydande samhällsvärden.
Stora våtmarker är inte en nischad miljöfråga. De är en del av samhällets grundläggande vatteninfrastruktur i ett förändrat klimat.
Frågan är därför inte om vi har råd att investera i stora våtmarker – utan hur länge vi har råd att låta bli.
SKRIBENTERNA
Ea Baden, miljövetare och humanekolog, Ekologigruppen.
Hélène Littke, hållbarhetsstrateg, Ekologigruppen.
Martin Ström, samhällsekonom och hållbarhetsstrateg, Atrax.
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.