– Det råder inga tvivel om att det krävs snabba och kraftfulla beslut om vi ska klara målen, säger Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet.
Någon enkel ”quick fix” finns inte, utan det är en kombination av åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna nå de olika nationella mål och EU-krav som kopplas till 2030.
Sektorn som blinkar mest rött är transporter. Klimatpolitiska rådet, som har till uppgift att utvärdera regeringens klimatpolitik, vill se flera åtgärder där. Både för att transporter står för runt en tredjedel av de svenska utsläppen och för att de bedöms kunna minska relativt snabbt.
– Det som kan göra skillnad på kort sikt är förbrukningen av bensin och diesel, säger Åsa Persson.
Dyrare bensin
Det kan både handla om att höja bensin- och drivmedelsskatten, som regeringen har sänkt i flera steg, och att höja reduktionsplikten, alltså inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, som även den har sänkts de senaste åren. Båda åtgärderna höjer ”priset vid pump” som var en av de största frågorna i valet 2022.
Så det är en politiskt känslig fråga, även om klimatet också finns med bland väljarnas viktigaste frågor.
– Min bild är ändå att fler är pragmatiska nu och ser att reduktionsplikten kanske är ett styrmedel vi behöver på kort sikt, säger Åsa Persson.
– Och det skulle ske i en kontext där Sverige har väldigt låga bränslepriser jämfört med andra EU-länder.
Det råder större enighet kring att elektrifiering är lösningen på längre sikt. Men det tar tid att byta ut fordonsflottan och där kan styrmedel snabba på omställningen, till exempel genom elbilspremier eller att gynna elbilar via energiskatter, anser Persson.
Kort om tid
En tredje åtgärd för att minska utsläppen är att underlätta för människor att åka kollektivtrafik.
– Redan i valrörelsen behöver alla partier ha en väldigt tydlig plan, för man har inte tid att tillsätta fler utredningar. Det finns redan många färdigutredda politiska förslag, säger Åsa Persson.
Så vad händer om målen inte nås?
Förutom att utsläppen ackumuleras, vilket är negativt för klimatet, så kan det vänta dryga böter för länder som inte klarar sina EU-åtaganden. Det är svårt att veta hur dyrt det skulle kunna bli för svensk del, men en beräkning från Klimatpolitiska rådet pekar på runt 40 miljarder kronor.
Fakta: Klimatmålen till 2030
Det övergripande klimatmålet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. EU ska vara klimatneutralt senast 2050.
Sveriges etappmål för 2030 är att utsläppen då bör vara 63 procent lägre än 1990.
2030 ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010.
EU:s så kallade ESR-åtagande till 2030 innebär att Sverige ska minska utsläppen med 50 procent jämfört med 2005.
Utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS 1 är inte inkluderade i etappmålen till 2030. De omfattar främst transporter, jordbruk, uppvärmning av fastigheter och arbetsmaskiner.
Källa: Naturvårdsverket