Almedalen samlar tusentals personer varje år, många av dem är beslutsfattare. På Almedalens scener sätts agendan och narrativet kring samhällets mest aktuella frågor. Men i takt med att Almedalsveckan blir allt dyrare har allt färre ideella organisationer möjlighet att delta, skriver ett antal organisationer.
D
Debattredaktionen
Text
Almedalen beskrivs som världens största demokratiska mötesplats där alla som vill har möjlighet att vara med i samtalen kring aktuella samhällsfrågor. Det är en viktig plattform i Sverige för dialog mellan politik, näringsliv och civilsamhälle. Men det är ett begränsat antal röster som har möjligheten att höras, och ännu färre aktörer som har möjlighet att faktiskt sätta agendan och styra samtalsämnena. Framförallt är det höga kostnader som står i vägen. Ideella organisationer bör ha en självklar plats i Almedalen, men vi ser att allt färre av våra kollegor har möjlighet att åka.
Att medverka som arrangör i Almedalen genom att anordna ett seminarium eller en debatt är dyrt. Bara hyreskostnaden kan uppgå till betydande belopp. Till det tillkommer rese- och boendekostnader. Med alla poster inräknade är det tydligt att tröskeln är hög, ofta för hög för de mindre resursstarka organisationerna. Det handlar inte om att prioritera annorlunda i sin ekonomi, det handlar om att inte ha möjlighet alls.
Självklart finns det andra möjligheter att synas, exempelvis genom att delta i paneler och debatter som större företag anordnar. Men utan en egen scen med ett eget program är det betydligt svårare att sätta agendan för de samtal som förs. Det riskerar att leda till att vissa perspektiv aldrig hörs.
Sedan 2022 har Almedalen arrangerat arenan “Alla röster ska höras” där ideella organisationer som tidigare inte deltagit på Almedalsveckan får möjlighet att delta. Det är ett viktigt steg och ett uttryck för arrangörernas ambition att stärka det demokratiska samtalet. Men öppna scener från arrangörernas sida är bara en del av lösningen.
Varje år samlas mängder av resursstarka företag från det svenska näringslivet i Almedalen. Med makt och ekonomiska muskler kommer också ett ansvar gentemot resten av samhället. Tänk vilken stor skillnad det skulle göra om de bolag som medverkar som arrangörer skulle dela med sig av bara en timme av sin scentid till en ideell organisation.
I år deltar vi i Almedalen genom att sätta vår egen agenda på den scen som ett av våra partnerföretag hyr. Konceptet kallas ”House of many voices”. Här kommer vi att köra våra egna program, samtal och seminarier, samtidigt som partnerföretaget står för lokalhyra och den utrustning som behövs.
Vi hoppas att fler aktörer inom näringslivet väljer att anordna liknande initiativ till kommande Almedalsveckor. Det är den typen av initiativ som krävs om vi verkligen vill att Almedalen ska vara världens största demokratiska mötesplats.
Malin Crona, Generalsekreterare Beredskapslyftet Jennifer McShane, Generalsekreterare Min stora dag Helene Öberg, Generalsekreterare Prinsparets stiftelse Sofia Breitholtz, VD Reach for change
Innehåll från NordeaAnnons
Detaljen bakom framgångsrikt ledarskap: ”Viktigast av allt”
Han vann Franska öppna som 17-åring och blev världsetta sex år senare. Mats Wilander lärde sig tidigt vikten av att kunna leda sig själv. – Det är viktigast av allt som individuell idrottsman. Du bestämmer schemat, du bestämmer vilka du har runt omkring dig, du måste trivas. Att träffa rätt handlar om ledarskap, säger han.
Vid tennisturneringen Nordea Open i Båstad bjuder Nordea in till panelsamtal om ledarskap och framgång. För Mats Wilander kom framgångarna på tennisbanan tidigt. Med några månader kvar till 18-årsdagen skrällvann han finalen i en av världens största turneringar.
– När jag hade vunnit kände jag rätt snabbt: ”Fan, jag är ju med i toppen”. Jag slog fyra spelare bland de sju bästa i världen i den tävlingen, säger Wilander.
Genombrottet inför tusentals på läktarna i Paris och miljoner tv-tittare gav Wilander en flygande start på proffskarriären – men han behöll fötterna på jorden:
– Om man har två äldre bröder så klarar man det, säger han med ett skratt.
På tennisbanan flög dock smålänningen fram. Han vann i Paris ytterligare två gånger, Melbourne tre gånger och New York en gång. Nyckeln till framgången – självförtroende. – ”Jag tar den här killen” kunde man tänka innan vi ens började spela. Under de sju, åtta åren som jag låg i världstoppen tappade jag aldrig självförtroendet.
Till skillnad mot lagsporter står tennisspelaren ensam. Såväl träning som resultat är helt beroende av en själv, vilket ställer höga krav på individen – självledarskap om man så vill.
– För mig betyder det att det är jag som måste sparka mig ut ur sängen på morgonen, det är ingen annan som kommer göra det. På tennisbanan handlar det att förstå vad man behöver jobba på själv utan att bli tillsagd. Du måste själv ha känslan att du är bra på någonting, eller om du är dålig på någonting och jobba på det.
Även om Wilander vann några av världens största turneringar består en tennisspelares karriär av fler förluster än segrar – något man får vända till en fördel:
– Man blir van vid att få stryk, borsta av sig och ställa sig upp igen. Jag tror man blir rätt stark mentalt och tar förluster på rätt sätt. Det är en egenskap de flesta individuella idrottsmännen är jäkligt duktiga på.
Under 20 veckor 1988 rankades Wilander som världsetta – en utsatt position:
– Då satt det något på min tröja som sade: ”Den här killen ska vi ta. Vi tror inte att vi kan slå Mats, men vi ska chansa”. Då kände jag mig jagad.
Just att jaga och nå toppen var också Lotta Bourgoins uppdrag när hon tillträdde som Sverigechef för Nordea Private Banking för snart tre år sedan. Fokus låg på att attrahera fler kunder och ta marknadsandelar – men genom att utveckla erbjudandet och kundupplevelsen.
– Det första vi gjorde var att säkerställa att organisationen verkligen är rustad för att möta kundernas behov. Den ska vara platt och så lokal som möjligt, säger hon och fortsätter:
– Vi flyttade ut kompetens närmare kunderna för att kunna vara mer relevanta i varje möte. Det handlar om att finnas där kunderna finns och förstå deras situation.
Bourgoin understryker att Private Banking redan var en stark och välfungerande verksamhet, men att nästa steg handlade om att tydligare visa värdet för kunderna:
– Vi kommer från en historik där vi växer med marknaden och genom starka relationer. När vi nu växlar upp handlar det om att vara ännu tydligare med vad vi erbjuder och varför kunder ska välja oss. Därför har vi också intensifierat våra kundmöten och mötesplatser.
Som högsta ansvarig lyfter Bourgoin vikten av närvaro och engagemang:
– Ska vi vara relevanta för våra kunder måste vi också vara ute och lyssna, förstå och bidra. Jag prioriterar att träffa både kunder och potentiella kunder regelbundet – det är där vi utvecklar vårt erbjudande på riktigt.
Satsningen ställer också stora krav på det egna ledarskapet – något Bourgoin försöker prioritera och utveckla:
– Nyfikenheten är otroligt viktig. Att vilja förstå, ställa frågor, försöka få det ofiltrerade i feedbacken.
– Den dagen man vaknar på morgonen och inte är engagerad, passionerad och nyfiken att gå till jobbet – då ska man nog göra något annat.
Idag är Nordea Private Banking bäst i Sverige bland bankerna och utsågs nyligen till bästa affärsbank. Nu är det konkurrenterna som jagar.
– Jag har ett papper framför mig som jag tittar på varje dag där det står: ”Hur kan vi fortsätta utvecklas och bli ännu bättre?”. För mig handlar det om att alltid röra sig framåt och bygga vidare på det vi gör bra.