– Vi kommer inte att äventyra säkerheten i något läge, och skulle det behövas har vi de resurser som krävs, säger Konstantin Nikiforov, projektledare på fängelset i Tartu i sydöstra Estland.
För snart 400 år sedan, i Tartu nära gränsen till dagens Ryssland, grundade Gustav II Adolf stadens universitet. Nu ska upp till 600 interner från Sverige placeras i fängelset i staden. De första kommer under augusti. Kriminalvården hyr platser i Tartu för att det är fullt i Sverige.
Trehundra anställs
Uppemot 300 vakter och övrig personal, som ska kunna engelska, anställs lokalt för arbetet med de svenska internerna. Till skillnad från i arbete med estniska intagna får de inte bära elpistol.
Enligt avtalet med Sverige får de som förs över inte vara gängkriminella, ha misskött sig eller vara säkerhetsrisker.
Tartuanstalten är Estlands äldsta, byggd för över 20 år sedan men nu nästan tömd på estniska intagna. Svenska intagna kommer inte att blandas med estniska.
Internerna från Sverige placeras i anstaltens största byggnad, S-huset. Det är en massiv, grå betonglåda med 400 celler, celler som många kommer att dela.
Konstantin Nikiforov och anstaltschefen Merle Ulst visar runt i byggnaden, som invändigt har vissa likheter med äldre militära kaserner.
I cellen som visas upp finns toalett, våningssäng, väggfast bord och pallar, en vattenkokare, två radioapparater, en hylla i två sektioner med låsbara förvaringslådor. Kant i kant har två mindre platt-tv:ar satts upp, av två olika märken, olika fjärrkontroller och hörlurar – men med svenska kanaler.
– För estniska intagna har vi nattljus på i cellerna, men det kommer vi inte att ha för de svenska, säger Konstantin Nikiforov.
Snusa vitt
En del anpassningar har gjorts för att tiden här, 200 kilometer från huvudstaden Tallinn vid Finska viken, ska likna strafftid i Sverige. Vitt snus kommer att finnas i kiosken.
– De svenska internerna kommer inte, som de estniska, att behöva betala för elen. Och de kan ringa samtal till Sverige för samma pris som inom Sverige.
Anhöriga kan få göra flerdagarsbesök, övernattningsrum finns att hyra på anstalten.
Enligt Kriminalvårdens sektionschef Stefan Solhjort, på plats sedan början av augusti, kommer snittiden som en intagen får sitta av i Tartu att vara nio månader, kanske något längre. Ett straff ska dock påbörjas och avslutas i Sverige.
Konstantin Nikiforov och anstaltschefen Merle Ulst betonar att de strävar efter att göra tillvaron dräglig för dem som kommer men att det också finns regler som måste följas. Kanske är de lite oroade över att folk ska föreställa sig stenhårda fängelser av rysk och sovjetisk modell.
Sexhundra räcker
Tartuanstalten har 933 platser och även om Kriminalvården hyr 600 så skulle det kunna finnas ytterligare kapacitet.
– Jag tror att vi ska hålla oss till antalet i avtalet. Att gå utöver det är inte något vi skulle vilja göra, säger Merle Ulst men understryker att det främst är en politisk fråga.
Fakta: Tartu-fängelset
Byggdes i början av 2000-talet.
Plats för 933 intagna.
Sverige har skrivit avtal med Estland om att placera upp till 600 interner i Tartu.
Avtalet är på fem år, med option på tre år till.
Sverige betalar 8 500 euro per månad och intagen, men minst för 300 per år, vilket innebär en minsta årlig kostnad på drygt 330 miljoner kronor.
I Sverige är kostnaden per månad och intern drygt 11 000 euro.
Skulle Kriminalvården utnyttja hela avtalet och placera 600 fångar i Tartu blir årsskostnaden cirka 670 miljoner kronor.