Det kristna politiska mötet Vårgårda möte är en av valrörelsens största och äldsta återkommande samlingar, i gång varje svenskt val sedan 1968.
När Ebba Busch kliver in i Tångahallen sitter över 1 900 personer bänkade.
Över 300 funktionärer kokar kaffe, passar barn, samlar in donationer och håller i pausunderhållning. Mitt på scen står ett fem meter högt kors med led-lampor som kan byta färg.
Till Vårgårda kommer riksdagens partiledare för utfrågningar om ideologi, sakpolitik och andlighet.
För Ebba Busch är det tredje gången gillt som hon frågas ut under det stora korset. Det här passar henne bättre än traditionella format, blir betyget.
– Jag gillar att de är mer utforskande. De är mer sökande, till sin natur. Därför är det lite läskigt också. Man är inte på jakt efter korta one-liners. Och det tycker jag är ganska… Vad är det med mig och att hitta orden i dag? Det känns uppfyllande.
På scen beskriver Ebba Busch det som att hon tar av sig partiledarhatten en stund. Hon pratar och resonerar öppenhjärtigt, och berättar saker som hon aktivt undvikit att ta upp tidigare.
Hängde dockor: ”Orolig”
När kyrkoledarna Niklas Piensoho och Jenny Dobers frågar om hon drabbats personligen av ett polariserat samhällsklimat tvekar Ebba Busch.
Hon tar en kort paus och funderar på hur mycket hon ska dela med sig av offentligt.
– Det korta svaret är ja.
En nära väninna har en gång sagt till Busch att det aldrig någonsin kan vara synd om KD-ledaren för att hon är makten. Det har hon rätt i, säger Busch.
– Men det är klart att jag är orolig. Någon frågade mig häromdagen om jag skulle rekommendera mina barn att engagera sig politiskt. Jag vill bara säga ja. Samtidigt vet jag att i december så kommer jag vara den enda målsäganden i en rättegång som handlar om de där dockorna som hängdes upp på Sergels torg i våras.
Klart att det är ett högt pris
Två män står åtalade för att ha hängt upp tre dockor i snaror. De föreställde Jimmie Åkesson, Irans exilprins Reza Pahlavi – och Ebba Busch.
Åklagaren gör bedömningen att det handlar om dödshot mot Ebba Busch på grund av hennes politiska gärning och uppdrag.
– Någon tycker att mina åsikter var så avskyvärda att det var rätt att hänga upp mig i en docka, i en snara på Sergels torg och önska livet ur mig. Det är klart att när det kryper…
Ebba Busch pausar.
– Mina barn vet inte om det här. De vet fortfarande inte varför jag har med mig mina så kallade jobbarkompisar som de är uppvuxna med, några av dem med vapen, när vi handlar mjölk. Det är klart att det är ett högt pris.
Busch oroar sig också för fritidspolitiker och journalister som känner tvungna att bedriva självcensur för att man inte vet ”vilka krafter som släpps lös”.
Öppen polemik – mot Tidö
I den 90 minuter långa utfrågningen går KD-ledaren också i polemik mot kollegerna i Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Det handlar bland annat om biståndet där KD förespråkar en mer generös linje än regeringen.
Ebba Busch berättar om hur förhandlingen gick till internt.
– Vi var 1 mot 3 och vi förlorade.
Att sänka biståndet ytterligare, som både M och SD går till val på, är politik som KD inte stöder. Ett minskat bistånd kommer öka invandringen i ett andra led, förklarar Busch.
– Om man är stressad över en migrationskris och att migrationstrycket ska öka igen i världen. Testa då att strypa allt bistånd. Nöden är så stor, så då kommer ni verkligen att se ett enormt tryck.
Busch vill öka biståndet och se till att mer går till civilsamhället som kristna biståndsorganisationer ”där man vet var pengarna går någonstans” och effekten är mätbar.
Tidigare har Ebba Busch öppnat för breda samarbeten med framför allt Socialdemokraterna och Magdalena Andersson, i vad som har beskrivits som en politisk flört över blockgränsen.
Nu passar Busch på att även hylla ett av Miljöpartiets språkrör.
– Amanda Lind är en fantastisk person.
Lind är saklig, passionerad och kunnig, förklarar Busch. Och i debatter skulle hon ibland vilja låta lite mer som sin gröna motståndare.
– Jag har ju en lite annan debattstil.
KD och MP borde göra upp om långsiktiga villkor för civilsamhället och ideella organisationer, föreslår Ebba Busch.
– Där ligger våra förslag ofta väldigt nära varandra.
Drömmer om att jobba med fred
Ebba Busch är en av de partiledare som suttit längst, endast slagen av SD:s Jimmie Åkesson.
Med jämna mellanrum får hon frågor om hon tänker sluta, något hon inte säger sig ha några planer på.
På scen i Vårgårda berättar hon i alla fall om en dröm för framtiden, som hängt med henne länge. Att få jobba med fredsfrågor.
– Det var en dröm som föddes ganska tidigt. Att få lov att vara med i konfliktdrabbade områden och vända död, elände och krig till något annat.
– Och jag har väl fortfarande en dröm om att jag ska få lov att jobba med det.
När exmannen Niklas Thor fick möjlighet att flytta till Oman för att spela fotboll ville Ebba Busch lära sig arabiska.
– Jag tänkte att nu ska jag lära mig arabiska flytande och göra något annat än politik med mitt liv. Sen blev jag partiledare i stället. Men det var planen.
Och någon mer arabiska har det inte blivit ännu.
– Jag har inte kommit längre än ”salam”. Jag har en bit kvar.