Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När begreppet ”svenska värderingar” började användas på bred front för ett tiotal år sedan, var jag en av många som efterlyste en definition. Nu verkar frasen ha satt sig. Den används utan ifrågasättande eller precision, med samma självklarhet som andra luddigheter som kastas omkring i den politiska debatten. Som ”existentiell hälsa” till exempel, ämnet för min förra krönika.
Men jag saknar fortfarande svar på frågan om vad som skiljer svenska värderingar från exempelvis danska eller tyska. Därmed inte sagt att det inte råder stora värderingsskillnader mellan olika delar av världen. Mellan liberala respektive auktoritära samhällen. Och i synen på individen respektive kollektivet (familjen eller klanen). World Values Survey, WVS, har med förnämlig tydlighet visat var skiljelinjerna går i sin numera klassiska kartbild (googla på WVS kulturkarta).