Ann-Sofie i Gagnef kämpar mot invasiva gullriset – vill att fler hjälps åt
Sedan mitten av maj är gullris med på den nationella listan över invasiva främmande arter.
Ann-Sofie Jonsson i Gagnef har på eget initiativ tagit upp kampen mot växten och nu uppmuntrar hon bybor på sociala medier att hjälpas åt.
– Det är ju kul när man är ute och rensar tillsammans. Det blir en social grej, säger Ann-Sofie Jonsson, som också är ordförande för miljöpartiet i kommunen.
Här har växten brett ut sig
Gullrisen introducerades i Sverige som en lättodlad prydnadsväxt och har funnits i landet sedan 1902. Den första rapporten om förvildrning kom 1925.
Sedan dess har växten spridit sig. Enligt Naturvårdsverket finns den främst i mellersta och södra Sverige, men även i Jämtland och längs hela östkusten.
– Om vi bara får en typ av blommor så har vi inte den här mångfalden av färger och blommor som jag tycker hör ihop med Gagnef, Säger Ann-Sofie Jonsson
Konkurrerar ut inhemska växter
Vanligtvis växer kanadensiskt gullris och höstgullris i vägkanter, på banvallar eller övergivna fält. Här konkurrerar de ut inhemska, lågvuxna och konkurrenssvaga växter.
Kännetecken
Kanadensiskt gullris
• En flerårig ört som blir mellan 50 och 200 centimeter hög.
• Växten kännetecknas av de otaliga, små och gula blomkorgarna som sitter på grenar i toppen på växten.
• De långsmala bladen sitter direkt på stammen. Stjälken är hårig, åtminstone i den övre halvan.
• Kanadensiskt gullris är generellt något mindre än höstgullris.
Höstgullris
• Blir två till tre meter hög.
• Bladen sitter längs med stammen med kort- eller oskaftade blad. I toppen av stjälken sitter strutformade blomklasar.
• Även höstgullris har otaliga, små och gula blomkorgar som sitter på grenar i toppen på växten.
• Det tydligaste sättet att skilja höstgullris från kanadensiskt gullris är att höstgullris har en helt kal stam i blålila färgton samt att växten kan bli högre.
Källa: Naturvårdsverket.
Kort fakta
• Från 15 maj 2026 finns arterna kanadensiskt gullris och höstgullris med på den nationella förteckning över invasiva främmande arter.
• Arterna får enligt lag inte avsiktligt föras in i landet, hållas, födas upp, transporteras, släppas ut på marknaden, användas eller utbytas, tillåtas reproducera sig, växa eller odlas eller släppas ut i miljön.
• Utrotningsplikt gäller inte för privata markägare eller nyttjanderättahavare. Däremot ska dessa vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra spridning från den egna fastigheten.
• Gullris ska kastas i containern skyltad ”energi” på återvinningscentralen för att sedan förbrännas och omvandlas till energi.
Källa: Naturvårdsverket.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.