Experter: Säkerheten runt Kristersson ett problem för Nato
Säkerheten döms ut av globala experter
Publicerad 2026-06-23 14.16
Aftonbladets reporter bjöds in i statsministerparets sovrum – helt utan kontroll.
Nu menar ledande internationella säkerhetsexperter att bristerna inte bara drabbar Sverige, utan hela militäralliansen.
– Detta är ett verkligt säkerhetsproblem både för den svenska regeringen och dess Natoallierade, säger Michael Clarke, professor i försvarsstudier vid King’s College London.
Aftonbladets granskning om Fållöknastiftelsen och fastigheten som ägs av statsministerparet och deras vän, lobbyisten Göran Thorstenson, har fått stor spridning även utanför Sverige. Den har omskrivits i tidningar som Le Monde, Süddeutsche Zeitung, Brussels Times och The Daily Tribune News of Bahrain.
Förutom fokuset på det som av experter benämns som korruption, så ses säkerhetsbristerna som allvarliga. Det räckte för Aftonbladets reporter att skicka ett mejl med ett annat efternamn och ett AI-manipulerat fotoporträtt, för att utan kontroll bjudas in att umgås med dem och deras innersta krets – och även få komma in i deras sovrum.
Nu riktar några av världens mest ansedda säkerhetsexperter kritik mot bristerna som framkommer.
Michael Clarke är professor i försvarsstudier vid King’s College i London, och var tidigare generaldirektör vid ansedda brittiska Royal United Services Institute, RUSI, där han fortfarande är hedersforskare inom militärvetenskap.
– Detta är ett verkligt säkerhetsproblem både för den svenska regeringen och dess Natoallierade, säger han.
Ett så viktigt nordiskt land som Sverige har länge varit ett mål för rysk underrättelseverksamhet, enligt Michael Clarke.
– Sedan landet gick med i Nato har svensk säkerhet blivit en ännu mer värdefull tillgång som Ryssland vill försöka utnyttja. Rysslands nya nordvästra gräns mot Nato – som uppstått helt till följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina – gör alla de nordiska länderna mer sårbara för ryskt spionage och påverkansoperationer, säger han och fortsätter:
– Samtidigt har värdet för Ryssland av att ta sig in i svenska system eller verksamheter ökat kraftigt, eftersom dessa naturligt har kopplingar till Natos strukturer och till andra medlemsländer.
Kriget i Ukraina driver Moskva att intensifiera alla sina så kallade ”subtröskelattacker” mot Nato – särskilt i länderna i nordvästra Europa, förklarar Clarke.
Subtröskelattacker är fientliga handlingar som ligger under tröskeln för ett öppet militärt angrepp eller krigsförklaring. De är utformade för att skada, påverka eller destabilisera ett land utan att utlösa ett militärt svar från det enskilda landet, eller Natos kollektiva försvar enligt artikel 5.
”Lättare för Ryssland att lyckas”
Michael Clarke menar att säkerhetshålen som Aftonbladet avslöjat påvisar stora risker för att sådana genomförs.
– Den här typen av säkerhetsbrister, där problem riskerar att ”falla mellan stolarna”, gör det lättare för dem att lyckas. Det är just sådana svagheter som Ryssland förlitar sig på i demokratiska västländer, där det fortfarande är svårt för många att föreställa sig ett nära förestående väpnat konfliktläge i en region som länge präglats av säkerhet och välstånd.
En annan expert som ser allvarligt på vad som framkommit kring Ulf Kristersson är Michael J. Williams, docent i internationella relationer och säkerhetspolitik vid Syracuse University i USA. Han räknas som en ledande expert på Nato, transatlantiska relationer, europeisk säkerhet, Ryssland och internationell säkerhetspolitik.
”Skulle inte hända i USA”
Att Aftonbladet har kunnat komma så nära statsministern, hans närmaste krets och hans bostad kan möjligen vara en kvarleva från en tidigare och enklare tid, menar han.
– Men i dagens värld innebär möjligheten att få tillträde till denna miljö utan bakgrundskontroller en allvarlig säkerhetsbrist.
– Detta är utan tvekan en möjlighet för fientliga aktörer att antingen samla in underrättelser inför en framtida operation eller att omedelbart genomföra en sådan. Det skulle exempelvis kunna handla om ett attentat mot statsministern eller om att kidnappa statsministern, eller någon person i hans närhet, för att kräva lösensumma eller utöva påtryckningar.
”Vore vårdslöst”
Till Aftonbladet har Säpo tidigare svarat att man har ansvar för statsministerns säkerhet – men inte över Fållökna herrgård. Detta, menar Michael J. Williams, behöver ses över.
– Det är rimligt att säga att detta blottlägger en svaghet i Sveriges skyddssäkerhetskultur. Jag misstänker att säkerhetstjänsterna kommer att ändra sina rutiner med anledning av det ni har avslöjat. Att inte göra det vore vårdslöst.
Även Michael J. Williams menar att bristerna i säkerheten spiller över på Nato.
– Det finns bredare konsekvenser för Nato. Om statsministern till exempel skulle kidnappas och användas som ett påtryckningsmedel mot alliansen, helt eller delvis, skulle det innebära en allvarlig utmaning. Dessutom kan underrättelser som samlas in om bostaden användas för att planera eller underlätta en större operation där Natopersonal deltar, exempelvis ett möte på hög nivå. Det skulle uppenbart vara mycket problematiskt.
Vilka åtgärder skulle du förvänta dig att man vidtar?
– Som ett minimum behöver man införa betydligt mer rigorösa bakgrundskontroller, säker verifiering av identiteter och personliga intervjuer. Man bör också se över hur mycket tillträde enskilda personer ska ha till en fastighet eller verksamhet, samt vilken insyn de får i säkerhetsrutiner redan från början av sitt uppdrag.
Keir Giles är en brittisk säkerhetsexpert knuten till den ansedda tankesmedjan Chatham House i London och till kanadensiska National Security Centre of Excellence. Han i över 20 år forskat om rysk militär strategi, underrättelseverksamhet och informationskrigföring, skrivit en handbok i ryskt informationskrig för Nato Defence College och agerat säkerhetsrådgivare åt regeringar i flera länder.
– Det är bra att det här testet genomfördes av er och inte av någon med fientliga avsikter, säger han till Aftonbladet.
”Gamla antaganden måste omprövas”
Enligt Keir Giles letar länder som Ryssland, Iran och Kina aktivt efter den svagaste länken i säkerhetskedjan.
– Sverige har, tyvärr, anslutit sig till den grupp länder som måste ta hänsyn till ett enormt spektrum av externa och interna hot. Det kräver att gamla antaganden om säkerhet omprövas, säger han och fortsätter:
– Om Ryssland kan störa ett system som Nato genom att slå mot ett medlemsland som är mindre väl skyddat och har vidtagit färre säkerhetsåtgärder, då är det logiskt för dem att göra det. Det är varje Natolands skyldighet är att se till att det inte kan ske.
Pierre Gudmundson har jobbat med säkerhetsfrågor bland annat inom Försvarsmakten. Nu är han senior personalsäkerhetsrådgivare på bolaget Scandinavian Recruitment Intelligence, SRI, som han grundat. Han håller med om de internationella experternas farhågor.
– Ert wallraff sätter fingret på att vi fortfarande sover en törnrosasömn. Vi har inte anammat vår nya säkerhetssituation i förhållande till hotbilden som råder, med hotet från Ryssland och att vi nu är med i Nato.
”Kan ge spill over-effekter på allierade”
Man kan enligt Gudmundson utgå från att det mesta som Sverige kommer utsättas för rör sig inom det asymmetriska spannet – att en motståndare använder andra metoder än traditionellt militära för att utnyttja en starkare parts svagheter.
– Om säkerhetsbristerna beror på att man inte följt protokollen, eller om protokollen behöver uppdateras kan jag inte avgöra – men vi behöver ta bredare hänsyn än att endast beakta våra skyddspersoner. Det här kan absolut ge ”spill over”-effekter på våra allierade. Om Ulf Kristersson skulle ligga i sängen och diskutera frågor som har att göra med andra länders skyddsvärden, så sker skadan även för andra om sovrummat är buggat.
Ulf Kristersson vill inte ge någon intervju. Hans presschef Hanna Strömberg skriver i ett mejl:
”Som vi sagt tidigare så kommenterar vi inte säkerheten kring statsministern. Utan hänvisar er till Säpo för frågor om det.”
Säkerhetspolisen, Säpo, upprepar i ett mejl att det är svårt att gå in på skyddet av enskilda skyddspersoner.
”Att den aktuella fastigheten betraktas som en allmän plats ur ett säkerhetsperspektiv påverkar naturligtvis vilka åtgärder vi vidtar. Precis som vi har sagt tidigare kan åtgärderna vara både synliga och inte synliga. Det handlar till exempel om tekniska lösningar, underrättelseinhämtning och personal på plats”, skriver Säpos presstalesperson Jonathan Svensson och fortsätter:
”Svårt att dra slutsatser”
”Som säkerhetstjänst behöver vi alltid vara försiktiga med vilken information vi delar med oss av. Det gäller särskilt när det handlar om vår operativa verksamhet eftersom det kan vara information som försvårar eller i värsta fall förstör vårt arbete. Det gör också att det är svårt att dra slutsatser om vårt arbete utifrån vad som syns utåt eller hur det beskrivs av andra”.
Säpos Jonathan Svensson avslutar:
”Det finns alltid en risk för spekulationer om de svar vi kan ge upplevs som ofullständiga. Det har vi förståelse för och är något som vi, precis som andra säkerhetstjänster, behöver förhålla oss till”.
Aftonbladet har sökt försvarsminister Pål Jonson (M) och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).