Nektar
Scen: Linné
GÖTEBORG. ”Kent för kids”, höll jag först på att skriva. Melodier, tonfall och gitarrljud hos Nektar har så mycket kentskt 90-tal över sig att mina gamla 70-talistöron ofrånkomligen fastnar på det när jag lyssnar på skivorna.
Det är emellertid tämligen irrelevant i sammanhanget. Rockmusikens historia är en lång serie av unga artister som upptäcker och tolkar om gammal musik, varvid något nytt händer och en ny publik får ett nytt band, en ny stil, ett nytt liv att göra till sitt.
Flera i Nektar går fortfarande i gymnasiet men efter två album hör Göteborgskvintetten redan till stjärnorna i den nya vågen av svenska gitarrband. Mycket tack vare deras liveenergi och sångaren Ilean Arvman Nelsons både allsångs- och tatueringskompatibla lyrik.
Den här heta eftermiddagen får de ett mer än smockfullt Linné-tält att brisera på näst intill samma svettiga sätt som Hurula – för att nämna en annan trolig Nektar-influens – i fjol.
En stor del av behållningen med de 48 minuterna är all glöd och vilja på scen, den som lyser ur trummisen Isak Zanders ögon och hörs i varenda en av Arvman Nelsons fraseringar. Men så är ju det här också en spelning som de för inte alls längesen bara kunde drömma om.
En annan är hängivenheten hos publiken. Nektar och deras fans känns faktiskt redan som en liten rörelse.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik