DN Debatt. ”Detta måste vi ta med oss efter Teslastrejken”
DN DEBATT.
Så var Teslastrejken till slut över, efter mer än tusen dagar. Världens rikaste man vann över den starkaste fackföreningsrörelsen i världen. Står då den svenska modellen och faller med Tesla? Nej. Men vi ska inte hymla med att utfallet är illa. Strejken har blottlagt tre stora svagheter i systemet, skriver German Bender för tankesmedjan Arena Idé.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Teslastrejken, den längsta svenska strejken på hundra år, har avslutats efter 1 021 dagar. Den 27 oktober 2023 lade ett fyrtiotal mekaniker ned arbetet på tio verkstäder runtom i Sverige. Nästan tre år senare har deras fackförbund IF Metall inte nått sitt mål: att teckna kollektivavtal med Teslas svenska dotterbolag TM Sweden.
Under tiden som strejken pågick ökade stödet. Som mest var ett åttiotal mekaniker ute i strejk, opinionsmätningar visade att en stor majoritet av befolkningen stod bakom fackets krav och såväl Teslas som Elon Musks anseende sjönk stadigt i mätningar. Ändå nådde man inte ända fram. Världens rikaste man, tillika anhängare av Donald Trump och av högerextrema partier i Europa, står nu som segrare.
Tesla vann en utnötningsseger, ett av scenarierna jag skrev om i min bok ”Frontalkrock – Teslastrejken och kampen om framtiden” (Bokförlaget Atlas 2025). Bolaget kunde hålla ut längre än sina strejkande anställda tack vare närmast outtömliga resurser och Elon Musks djupt antifackliga övertygelse.
Närmare hundra varsel om stridsåtgärder lades under de år som strejken pågick, men Tesla lyckades kringgå eller motstå de flesta. Fjorton fackförbund i fyra länder stoppade postutdelning, städning, avfallshantering, elarbeten på verkstäder och laddstationer samt lossning av bilar i hamnar. Ingenting av detta förmådde tvinga fram en underskrift.
Tesla har hittills förlorat varje rättsprocess man inlett mot Postnord, Transportstyrelsen och elnätsbolag. Man har tvingats betala mångmiljonbelopp i rättegångskostnader och advokatarvoden. Till sist köpte man ut de flesta strejkande mekanikerna med sekretessklausuler. Utan strejkande medlemmar valde IF Metall att blåsa av strejken.
Dessutom hittade man skickligt luckor i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Bolaget ersatte strejkande med utstationerad personal från sina verkstäder i minst fjorton europeiska länder, flyttade tillverkningen av en blockerad komponent till en fabrik utomlands och fraktade bilar på lastbil och färja när hamnarbetarna blockerade bilfartyg i nordiska hamnar.
Trots allt detta kan vi konstatera att den svenska modellens sanktioner biter på företag som är förankrade i Sverige. Ett företag i samma storlek som Tesla (omkring 400 anställda i Sverige), men med all produktion och alla leverantörer i landet, hade sannolikt tvingats till förhandlingsbordet på några veckor eller helt utan strejk. Men globala bolag som är villiga att ta betydande ekonomiska och anseendemässiga kostnader kan på allvar utmana svenska fackförbund.
Det finns ingen lag eller regel i den svenska modellen som tvingar en arbetsgivare att teckna eller följa kollektivavtal. Bara normer – och sådana vet vi att personer som Elon Musk och Donald Trump närmast sätter en ära i att bryta mot.
Står då den svenska modellen och faller med Teslastrejken? Nej.
Institutionerna fungerade som de ska. Rätten till sympatiåtgärder är grundlagsskyddad och saknar krav på proportionalitet, vilket gjorde det möjligt att samla stora delar av fackföreningsrörelsen. IF Metalls konfliktkassa räckte med bred marginal. Regeringen höll armlängds avstånd. Domstolarna gav facket rätt i alla instanser hittills (ett ärende i Högsta domstolen väntar ännu på avgörande).
Men vi ska inte hymla med att utfallet är illa. Och inte bara för Sverige. Om den starkaste fackföreningsrörelsen i världen inte lyckas teckna kollektivavtal med Tesla väcks frågan om var det skulle kunna lyckas. Det är ett bekymmer för fackliga rörelser i alla länder där det finns antifackliga globala bolag som vill ta marknadsandelar i framtidens ekonomi, den gröna och digitala arbetsmarknaden där jobben kommer att skapas.
Svenska fackförbund och arbetsgivare är av hävd skeptiska till politisk inblandning på arbetsmarknaden. Skälen till det är goda och förankrade i den svenska modellen. Ändå finns det tre aspekter som bör ses över med anledning av Teslastrejken.
1.Internationella sympatiåtgärder och EU-regler. Globala bolag har världen som spelplan och kan flytta arbetskraft, tjänster och kapital över gränserna tämligen obehindrat, medan facken i hög grad är bundna av nationella regelverk. Tesla kunde flytta strejkbrytare med hjälp av EU:s utstationeringsdirektiv, vilket Vänsterpartiet har velat stoppa genom en så kallad ”lex Tesla”. Möjligheterna att kräva ett så kallat europeiskt företagsråd (European works council) på Tesla har heller inte prövats.
2.Trygghetssystemen och skattereglerna. De är inte byggda för långa konflikter. IF Metall valde i januari 2024 att betala in skatt på konfliktersättningen för att medlemmarna inte skulle nolltaxeras och förlora sjukpenninggrundande inkomst, pensionsinbetalningar och möjligheten till skatteavdrag för exempelvis bolån och rut/rot. Två år senare slog Skatteverket fast att konfliktersättning enligt inkomstskattelagen måste vara skattefri. Ett åttiotal strejkande blev därmed nolltaxerade i efterhand och förlorade sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den som strejkar en längre tid tappar alltså sina inkomstbaserade socialförsäkringar och skatteavdrag. Strejkrätten är grundlagsskyddad och det är inte rimligt att förvaltningsmässiga teknikaliteter ska begränsa den.
3.Sociala krav på företagsstöd. Den svenska elbilsmarknaden är liksom andra länders, delvis byggd med offentliga medel som köppremier, nedsatta förmånsvärden och stöd till laddinfrastruktur. Inget av det har varit förenat med krav på sociala villkor. Det kan inte vara den svenska statens uppgift att underlätta etableringen för bolag som vägrar teckna kollektivavtal. Ska omställningen vara rättvis måste krav på sociala villkor, bland annat kollektivavtal, skrivas in i de politiska instrument som finansierar den. Annars bygger vi successivt en ekologiskt hållbar ekonomi som blir socialt ohållbar.
De strejkande på Tesla tog en fajt för oss alla och har förtjänat sin plats som hjältar i svensk arbetsmarknadshistoria. Låt oss lära av deras kamp så att inte fler behöver kämpa förgäves.