Var fjärde svensk 15-åring kan inte läsa.
Det återkommer Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till. Flera gånger.
– Alltså, man är funktionell analfabet, säger hon.
Därför går Liberalerna nu till val på en timmes läsning i en fysisk bok varje skoldag.
Liberalerna pekar på Norge som förebild. Där har man satt ett mål på minst 15 minuters läsning om dagen. Mohamsson vill gå betydligt längre.
Varför behöver svenska elever läsa fyra gånger så länge som norska?
– Ja, för att vi har en läskris i Sverige. För att var fjärde 15-åring inte kan läsa, och det betyder att man då har mindre chans att klara skolan, och därmed klara livet. Hur ska man kunna göra livsresor om man inte kan läsa?
Mohamsson hänvisar till den senaste Pisa-undersökningen, en internationell mätning av 15-åringars resultat i bland annat läsförståelse.
Men med samma mått ser läget sämre ut i Norge. Där är andelen elever som inte når Pisas basnivå för läsförståelse högre än i Sverige.
I Sverige gäller det 24 procent av 15-åringarna. Att ligga under basnivån betyder dock inte att man inte kan läsa. Eleverna kan läsa ord och meningar, men har svårare att exempelvis förstå huvudpoängen i en text, hitta relevant information och dra slutsatser av det de läst.
Svenska elever presterar fortfarande över genomsnittet i EU och OECD. Men utvecklingen har gått åt fel håll.
Det syns också i Pirls, som mäter fjärdeklassares läsförmåga. Efter flera år av förbättring vände de svenska resultaten nedåt i den senaste mätningen.
”Appar har tagit över allas liv”
Men försämringen gäller inte alla.
Andelen lågpresterande elever har ökat, medan de högpresterande ligger kvar på samma nivå. Skillnaden mellan de starkaste och svagaste eleverna är nu den största sedan mätningarna startade 2001.
Tappet är också tydligt kopplat till elevernas bakgrund. Elever som alltid talar svenska hemma ligger kvar på samma nivå som tidigare. Samtidigt ser man de största försämringarna bland elever som aldrig talar svenska hemma.
Liberalernas läskrav ska ändå gälla alla grundskoleelever.
Och Gulan Avci, Liberalernas gruppledare i Stockholm och kandidat till skolborgarråd, delar inte bilden av att problemen främst finns i vissa grupper.
– Digitala appar, sociala medier och digitala verktyg har tagit över allas liv. Läskunnigheten har faktiskt minskat bland alla barn och unga, säger Avci.
Måste vara en fysisk bok
Samtidigt pekar hon själv ut barn i språkfattiga och segregerade miljöer som grupper där skolan behöver ”gå in ännu tydligare”.
Mohamsson ser också reformen också om något större.
– Det är verkligen en kulturförändring av svensk skola.
En timmes läsning om dagen innebär fem timmar i veckan. Men någon ny, fristående lästimme ska inte läggas till.
I stället ska Liberalernas 60 minuter rymmas inom den undervisning som redan finns. I dag läser elever enligt Mohamsson omkring 30 minuter under skoldagen.
Timmen behöver inte heller vara sammanhängande. Läsning i olika ämnen får räknas ihop.
– Det där får ju vara upp till läraren hur man organiserar undervisningen, säger Mohamsson.
Var de ytterligare 30 minuterna ska tas ifrån är mindre klart.
Vad kommer man behöva skära ner på tidsmässigt för att få plats med mer läsning varje dag?
– Jag är inte så oroad över att man inte kommer kunna hitta den där timmen om dagen, säger Avci.
I Stockholm öppnar Avci samtidigt för en annan lösning: längre skoldagar för de yngre eleverna.
– Är det motiverat att man förlänger skoltiden i de lägre årskurserna så kommer jag inte vara främmande för det.
Liberalerna vill också bestämma vad som ska få räknas som läsning. Fysiska böcker går bra. Läsplattor, stenciler och pdf:er gör det inte.
Vad är problemet med att läsa på en läsplatta eller ur en stencil?
– Det finns många problem med det. Jag har ju själv barn, jag har en son som fortfarande går i grundskolan och jag blir galen på de här stencilerna som alltid kommer hem hopskrynklade, säger Avci.
– All forskning visar ju på att med paddor så lär man sig inte på samma sätt som om man hade tillgång till en skolbok.