På Sveavägen 68 tar Magdalena Andersson och Mikael Damberg plats vid podiet på fredagsmorgonen.
De ska presentera vad de ser som ett av sina viktigaste vallöften. Ett systemskifte, som de själva kallar det.
– Sverige ska vara ett land där läraren har tid för varje barn. Vi kan bättre än en svårtillgänglig vård. Vi kan bättre än äldreboenden där personalen går på knäna, eller hemtjänst där äldre får äta frysmat fjorton gånger i veckan, säger Magdalena Andersson.
Vallöftet handlar om finansieringen av välfärden, där de vill se ”en helt ny princip” för det statliga ansvaret. Socialdemokraterna vill att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska öka i takt med inflationen.
– Statens ansvar blir då långsiktigt. På så vis kommer svensk vård, skola och omsorg vara bättre rustade när inflationen drar iväg.
Samtidigt kommer Magdalena Andersson med en ny invit till Kristdemokraterna och dess partiledare Ebba Busch.
– Jag vill sträcka ut en hand till de partier i riksdagen som vill säkra en stabil och långsiktig finansiering för välfärden. Om Ebba Busch vill kroka arm med mig kring statens ansvar för att finansiera sjukvården, då står min dörr öppen.
Flörten mellan Ebba Busch och Magdalena Andersson har pågått hela året.
För KD är förstatligande av vården ett centralt vallöfte. I förra veckan kom Ebba Busch med ett ”avgörande krav” – en regering som vill ha hennes stöd efter valet måste driva att staten helt tar över ansvaret för vården.
Ebba Busch har varit tydlig med att det är förstatligad vård som krävs, att inga medelvägar räcker – vad är den här utsträckta handen värd?
– Oavsett hur man organiserar sjukvården så bör det finnas ett intresse för att den ska vara finansierad. Där hoppas jag att Ebba Busch och KD är intresserade av att kunna kroka arm med oss, säger Magdalena Andersson.
Är det ett regeringssamarbete med KD du är ute efter när du sträcker ut handen?
– Det finns många olika sätt att samarbeta med partier. Ett skulle ju vara att det är flera partier som också ställer sig bakom den här principen och att vi kan skapa den här tryggheten.
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, säger att statsbidragen under den gångna mandatperioden skulle ha varit 12 miljarder kronor högre med S-förslaget.
Det innebär omkring 186 miljarder kronor, i stället för cirka 174 miljarder, spridda över mandatperioden, enligt partiets beräkningar.
Om inflationen stegrar som den gjort de senaste åren, alltså uppåt 10–12 procent, riskerar inte en sådan här reform att konkurrera ut andra stora satsningar?
– Vad är det som säger att sjukvården automatiskt ska göra kraftiga neddragningar när vi drabbas av inflation, när mycket annan verksamhet är inflationsskyddad? Jag tycker att det är en väldigt verklig princip, säger Mikael Damberg.
– Det är inte bara de här inflationspeakarna man diskuterar, för det hade vi den här mandatperioden, som drabbade sjukvården framför allt. Men det är vardagsbesparingar. Varje år så sker det en smygbesparing på skolan, äldreomsorgen och sjukvården, och det vill vi komma bort från.
Är det i storleksordningen 10–12 miljarder även för nästa mandatperiod?
– Ja, där någonstans. Lite mer kanske.
Partiet har egentligen drivit för att räkna upp statsbidragen med inflationen sedan 2023.
– Nu inför valet så finns det en ypperlig chans för partierna att ta varandra i hand, samarbeta kring att vi tar basfinansieringen på allvar, säger Mikael Damberg.
Läs även