Sverige beskrivs ofta som ett vattenrikt land. Det har länge varit en självklar del av vår självbild, nästan som en naturgiven trygghet. Just därför riskerar vatten nu att bli en av våra mest underskattade tillväxt- och säkerhetsutmaningar. För i praktiken är det inte brist på vatten som hotar Sverige, utan brist på politisk styrning, långsiktig planering och investeringsförmåga i vatteninfrastrukturen.
När vattenförsörjningen inte är dimensionerad för dagens och morgondagens behov uppstår flaskhalsar. De märks redan i form av försenade industrietableringar, ökade kostnader, produktionsstopp och växande konflikter mellan olika samhällsintressen. I ett läge där Sverige ska genomföra klimatomställningen, stärka beredskapen och konkurrera globalt om investeringar är detta inte en teknisk detalj – det är en strategisk politisk fråga.
Redan i dag ser vi konsekvenserna. I delar av landet omfattas livsmedelsproduktion och industriell verksamhet av bevattningsförbud under torrperioder. Kommunala vatten och avloppssystem är i grunden dimensionerade för hushåll och basverksamheter – inte för de stora, resursintensiva industrisatsningar som nu planeras, särskilt i norra Sverige. Resultatet blir ökade affärsrisker, osäkerhet i tillståndsprocesser och försämrad investeringsmiljö.
Industrin tar sitt ansvar. Statistik från SCB visar att endast omkring tre procent av industrins vattenanvändning kommer från kommunala VA system. Företagen investerar i återanvändning, cirkulära flöden och avancerad rening. De största systemriskerna ligger utanför företagens kontroll. Det kommunala VAsystemet präglas av åldrande infrastruktur, låg förnyelsetakt och återkommande investeringsgap på miljardbelopp. Det är ett politiskt skapat underskott. Även landets VA-organisationer tar sitt ansvar och har ökat investeringstakten kraftigt. Den årliga investeringsnivån har gått från 15 miljarder år 2019 till hela 35 miljarder år 2024. En omfattande kraftansträngning. Däremot verkar Regering och riksdag stå handfallna utan vare sig riktning eller ledarskap trots att flera statliga utredningar och kritik från Riksrevision.
Klimatförändringarna förstärker problemen. Längre torrperioder, fler skyfall och minskad grundvattenbildning leder till både över och underkapacitet i systemen. Riskerna är inte linjära. Det är lika allvarligt med för mycket vatten vid fel tillfälle som när det saknas. Ändå planeras vattenförsörjningen utifrån historiska medelvärden och förhoppningar.
Gotland visar vad som står på spel. Livsmedelsföretagen möter ökande utmaningar både vad gäller vattentillgång och vattenkvalitet. Båda är avgörande för produktion, hygien och livsmedelssäkerhet. På Gotland har vattenbristen gått från varningssignal till konkret tillväxthinder. Osäkra förutsättningar bromsar investeringar, hotar jobb och försvårar regional utveckling. Liknande mönster kan redan skönjas i andra delar av landet, senast i Skåne.
EU:s princip Water Efficiency First innebär att effektivisering, minskad efterfrågan och återanvändning ska prioriteras före nya uttag. För Sveriges del blottläggs ett grundläggande styrningsdilemma: vattenfrågan är lokalt organiserad, medan riskerna är nationella och i praktiken gränsöverskridande. När ansvaret är lokalt men konsekvenserna nationella uppstår ett politiskt tomrum.
Svenskt Vatten anser därför att den tillträdande regeringen måste ta ett tydligare nationellt ansvar för vattenförsörjningen. Vi uppmanar regeringen att:
Tydliggöra det politiska ansvaret för vattenfrågorna genom en samlad funktion i Regeringskansliet
Upprätta en nationell vattenresiliensstrategi, i linje med EU:s inriktning, med tydliga mål mot 2050
Genomföra VAberedskapsutredningens förslag för att stärka robusthet och krisberedskap i hela landet
Tillsätta en VAfinansieringsutredning för att säkerställa långsiktiga investeringar och en hållbar förnyelsetakt
Vatten är inte längre en fråga om kommunal drift. Det är en fråga om nationell kapacitet, kritisk infrastruktur och politiskt ledarskap. Länder som tidigt säkrar robusta och flexibla vattensystem kommer att stå starkare i den globala omställningen.
Sverige står nu vid ett vägskäl. Antingen agerar vi samlat och gör vatten till en strategisk tillgång för tillväxt, klimatomställning och beredskap – eller hoppas vi på det bästa och riskerar att vatteninfrastrukturen blir en flaskhals. Samhällen byggs och rivs av vatten.
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten