Svensk folkhälsa står inför en viktig utmaning. Högt blodtryck, ohälsosamma matvanor och övervikt hör till de största riskfaktorerna för sjukdom i dag. Maten vi äter spelar en avgörande roll i denna utveckling. Det är under uppväxten som matvanor grundläggs och därmed också framtida hälsovanor.
Salt och socker är två exempel. Många får i sig betydligt mer salt än vad som rekommenderas av Livsmedelsverket. Och det mesta saltet kommer inte från saltströaren utan från färdiga livsmedel. Även konsumtionen av socker är hög, särskilt bland barn och unga.
Samtidigt är det svårt för konsumenter att överblicka hur mycket socker och salt som ryms i produkter som inte upplevs som särskilt salta eller söta. Lagstiftningen hindrar idag producenter och dagligvaruhandel att informera om många av de sänkningar av socker- och salthalter som görs.
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har presenterat förslag till nationella mål för livsmedelskonsumtionen vad gäller en minskning av energitäta och näringsfattiga livsmedel samt en minskning av saltintaget. Det är ambitioner som i praktiken hänger ihop med mängden tillsatt socker och salt i de produktkategorier som det konsumeras mest av. Ska ambitionerna bli verklighet krävs politiska beslut. Det handlar inte minst om hur innehållet i våra livsmedel styrs.
Mot den bakgrunden samarbetar Axfood och Generation Pep för att bidra till ett mer hälsosamt livsmedelsutbud med särskilt fokus på barn och unga. Målet är att successivt förbättra innehållet i livsmedel och göra hälsosammare val mer tillgängliga. Men enskilda initiativ räcker inte. För att på allvar förändra vad som blir norm i konsumtionen krävs spelregler som driver utvecklingen i hela livsmedelssystemet. Därför efterfrågar vi tydliga ramar för innehållet i livsmedel.
För att göra vardagsmaten mer hälsosam på ett sätt som ger önskad långsiktig effekt, utan att det kräver att konsumenter ändrar matvanor eller behöver analysera innehållsförteckningar, föreslår vi:
1. Inför sänkta gränsvärden för socker och salt.
Ge olika produktkategorier gränsvärden för hur mycket socker och salt en produkt får innehålla som stimulerar till att socker- och salthalter successivt sänks. Produkter där halterna ofta är höga utan att det är uppenbart för konsumenten bör prioriteras. Stegvisa sänkningar gör att man vänjer sig vid förändrade smaker. Detta är särskilt viktigt för barn och unga där smakpreferenser formas tidigt. Samtidigt ger det producenter förutsättningar att anpassa recept och innehåll.
2. Gör det möjligt att kommunicera förbättringar.
När produkter får lägre socker- eller salthalt bör det få synas på förpackningen. Dagens gränsvärden för vad som får kommuniceras på förpackningen är en reduktion om 25 procent eller mer för salt och 30 procent för socker. Det gör att man inte får informera kunden om många förbättringar som görs.
3. Satsa på Nyckelhålet som standard.
Nyckelhålet, som förvaltas av Livsmedelsverket, är välkänt bland konsumenter och kan fungera som en utgångspunkt för både kategoriindelning och ambitionsnivå när gränsvärden för salt och socker tas fram. För att Nyckelhålet i större utsträckning ska kunna guida konsumenter i en mer hälsosam riktning krävs förstärkta satsningar på marknadsföring för ökad kännedom.
Att justera gränsvärden är konkurrensneutralt. När alla måste nå samma nivåer behöver inte de aktörer som går före bära risken. Flera aktörer i branschen har redan visat att det är möjligt att stegvis minska socker och salt i livsmedel. Men förändringstakten är fortfarande för låg.
Ska folkhälsan förbättras är förutsättningar för mer hälsosam mat viktigt. Gränsvärden för socker och salt, bättre möjligheter för producenter och handel att kommunicera förbättringar samt satsningar på Nyckelhålet är förslag till politiken för ett friskare mat-Sverige. Detta utan att det blir svårare eller dyrare för konsumenter att handla mer hälsosam mat. Det är särskilt viktigt för barn och unga som i tidig ålder lägger grunden för sina matvanor.
Simone Margulies, vd och koncernchef Axfood
Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep