Sverige går till val i en tid då samhällsbygget står i fokus. Behovet av fler bostäder, bättre infrastruktur, trygg energiförsörjning och stärkt beredskap lyfts fram av nära nog samtliga politiska partier. Samtidigt ljusnar utsikterna för byggsektorn. Efter flera år med stigande byggkostnader, höga räntor och osäkerhet i omvärlden ökar investeringarna åter.
Nu finns en unik möjlighet att bygga Sverige starkare. Produktivitetskommissionen har pekat ut viktiga reformområden och lagt grunden för framtida förändringar. Där finns inspiration för nya utredningar. Men byggandet kan inte vänta på fler analyser. Avgörande nu är att ta till vara det omfattande reformarbete som redan har genomförts och snabbt omsätta det i praktisk och användbar lagstiftning.
Nästa regering, oavsett sammansättning, har alla möjligheter att starta springande. Om redan framtagna utredningar och reformförslag tas i mål stärks förutsättningarna för tillväxt, framtidstro och ett mer konkurrenskraftigt Sverige.
1. Effektivare myndigheter
Dagens miljötillståndsprocesser är långsamma, kostsamma och oförutsägbara. Resultatet blir försenade investeringar, fördyrade projekt och uteblivna etableringar. Industrier väljer andra länder och utbyggnaden av elnät och energiproduktion bromsas.
Ännu har bara delar av utredningen om miljötillstånd genomförts. Det räcker inte. Nästa regering bör omgående ta vidare återstående förslag, bland annat om en samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprocess samt kortare instanskedjor för mark- och miljöärenden.
Ökade inslag av standardiserat byggande ger dessutom stora möjligheter att bygga både billigare och mer hållbart. Boverkets förslag om typgodkända småhus innebär att samma hustyp inte ska behöva prövas på nytt i varje kommun. Om vi menar allvar med att öka småhusbyggandet är detta en av de mest lättgenomförda reformerna.
2. Ökad kapacitet
Ska Sverige få mer och bättre infrastruktur för pengarna räcker inte dagens arbetssätt. Förseningar och kostnadsökningar återkommer gång på gång. Nya organisationsformer och mer effektiva processer behövs.
Utredningen Effektivare organisering av statlig väg och järnväg ger ett konkret svar: ett statligt bolag som konkurrerar med Trafikverket om planering, upphandling, byggande och förvaltning av strategiskt utvalda infrastrukturprojekt. Att införa modellen redan i början av nästa mandatperiod kan bli en avgörande katalysator för bättre infrastruktur i hela landet.
Sverige kan inte elektrifiera morgondagens industri med gårdagens beslutsprocesser. När företag tvingas vänta i åratal på nätanslutningar eller besked om ny elproduktion riskerar investeringar att hamna i andra länder. Kortare ledtider, snabbare utbyggnad av elnät och elproduktion samt långsiktiga spelregler är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Ett energisystem i balans kräver marknadsmässiga förutsättningar, säkerställande av ny planerbar baskraft och att ingångna avtal respekteras. Det kan bli nästa regerings viktigaste uppgift.
3. Byggande där människor vill bo
Nästan hälften av Sveriges yta omfattas i dag av riksintressen. Otydliga avvägningar och utdragna processer försvårar bostadsbyggande även där natur- och kulturvärden inte påverkas. Staten ska skydda det som är skyddsvärt, inte i onödan hindra människor från att bygga, bo och investera. Därför bör utredningen om färre och mer träffsäkra riksintressen snarast genomföras.
Närhet till vatten gör platser attraktiva att leva och verka på. Dagens strandskydd är alltför stelt och försvårar tätortsutveckling även där naturvärden saknas och allmänhetens tillgång till stränder inte påverkas. Efter åratal av utredningar är det nu dags att landa utredningsarbetet och låta konkreta reformer ta vid – stärka äganderätten, ge kommunerna större inflytande och tydliggöra de nationella ramarna. Målet är fler bostäder där människor vill bo. Snabbare, enklare och med större lokal frihet.
4. Stärkt beredskap
Alla Sveriges kommuner har under det senaste decenniet drabbats av naturskador. Klimatanpassning är därför inte längre en framtidsfråga utan en samhällsnödvändighet. Utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning innehåller viktiga förslag om skärpta krav på dagvattenhantering, satsningar på VA-system och ett regelverk som bättre integrerar klimatanpassning i plan- och byggprocessen.
Klimatanpassning är ett gemensamt samhällsansvar. Staten kan inte överlåta ansvaret och kostnaderna på enskilda fastighetsägare och byggherrar. En långsiktigt hållbar klimatanpassning kräver nationellt ledarskap, tydlig ansvarsfördelning och gemensam finansiering.
Sverige går till val i en tid då nästan alla talar om behovet av att bygga landet starkare. Men det är inte fler målbilder som saknas. Det är genomförandekraft. Därför har nästa regering inte råd att börja om, utan måste ta vid där arbetet redan har kommit längst. Den behöver inte börja från början. Den kan börja springande. Då kan Sverige få den flygande start som samhällsbygget behöver.
Kristoffer Tamsons, vd Byggföretagen