Sverige går mot ett val där ekonomi, energi, konkurrenskraft, försvar och migration dominerar debatten. Samtidigt riskerar klimatförändringarna, som påverkar alla dessa områden, att få mindre uppmärksamhet än deras samhällsbetydelse motiverar.
I en artikel på SVT den 6 augusti 2026 skriver Christofer Brask, nyhetschef på SVT Nyheter, att grunduppdraget är "saklig nyhetsjournalistik med flera perspektiv, utan ambition att bekräfta en viss världsbild hos en viss publikgrupp". Vi instämmer. Men slutsatsen blir också att kunskapen om klimatförändringarna, som bygger på omfattande vetenskaplig forskning, behöver ges en självklar plats i nyhetsrapporteringen. Klimatjournalistik handlar därför inte om att ta ställning utan om att ge medborgarna det underlag som krävs för informerade demokratiska beslut.
Genomgripande samhällsförändring
Som forskare och experter menar vi att svenska nyhetsmedier har ett demokratiskt ansvar att säkerställa medborgarnas tillgång till oberoende, vetenskapligt förankrad och kontinuerlig rapportering om klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatet är inte längre en miljöfråga bland andra, utan en av århundradets mest genomgripande samhällsförändringar.
Flera redaktioner har investerat i klimatjournalistik och byggt specialistkompetens, men andra har minskat bevakningen.
Klimatförändringarna bör inte endast förstås som ett eget sakområde. De påverkar villkoren för i stort sett alla större samhällsfrågor. Ändå hamnar klimatdimensionen ofta i bakgrunden när medier rapporterar om ekonomi, energi, jordbruk, säkerhet eller välfärd. Den behandlas fortfarande alltför ofta som ett specialområde snarare än en integrerad del av journalistiken.
Detta är en demokratisk utmaning. Nyhetsmedier påverkar vilka frågor medborgare uppfattar som viktiga och vilka framtidsrisker som blir föremål för offentlig debatt.
Klimatrapportering är därför inte ett särintresse utan en central faktor i ekonomi, energi, migration, säkerhet och näringsliv
Klimatförändringarna påverkar redan energiförsörjning, konkurrenskraft, infrastruktur och beredskap. Internationellt bidrar de till konflikter, resursbrist och befolkningsförflyttningar med följder för migration och säkerhet. Klimatrapportering är därför inte ett särintresse utan en central faktor i ekonomi, energi, migration, säkerhet och näringsliv.
Vi ser därför behov av tre förstärkningar.
– Fler dedikerade klimatreportrar behövs. Klimatjournalistik kräver specialistkunskap och långsiktig bevakning.
– Klimatperspektivet bör integreras i all relevant journalistik. Ekonomijournalistik behöver belysa klimatrelaterade risker och kostnader, näringslivsjournalistik företagens omställningsvillkor, politisk journalistik konsekvenserna av olika reformförslag och säkerhetsjournalistik klimatförändringarnas betydelse för migration och beredskap.
– Klimatbevakningen måste stärkas inför valet och följas upp efter valet. Klimatdimensionen bör inte begränsas till särskilda debatter. Större politiska förslag bör granskas utifrån konsekvenser för utsläpp, energisystem och långsiktig samhällsekonomi. Väljarna har rätt att få veta hur partiernas politik påverkar Sveriges möjligheter att hantera utmaningarna i en varmare och mer instabil värld. Journalistikens uppgift är därtill att granska de antaganden och prioriteringar som ligger bakom partiernas förslag.
Flytta fokus
Vi uppmanar Sveriges nyhetsmedier att tydliggöra sina strategier för klimatbevakningen. Det handlar inte om att driva en viss politisk linje, utan om att ge medborgarna en fullständig bild av samhällsutvecklingen och partiernas förslag. Ingen betraktar ekonomi eller säkerhet som uttryck för en viss världsbild. Klimatet bör behandlas på samma sätt: som en central samhällsfaktor. Det handlar inte om aktivism utan om fullständig journalistik. Klimatfokus måste flyttas från periferin till kärnan av nyhetsmediernas demokratiska uppdrag.
Annika Rickne, professor inom innovation, entreprenörskap och industriell dynamik (adj.), Linköpings universitet
Johan Rockström, professor inom miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research
Alasdair Skelton, Researchers´desk
Angelika Kaffrell-Lindahl, doktorand, Mittuniversitetet
Ann-Marie Pendrill, professor emerita, Göteborgs universitet
Anna Petronella Foultier, docent, Stockholms universitet
Anne Kaun, professor, Södertörns högskola
Annika Egan Sjölander, professor, Umeå universitet
Beniamin Knutsson, professor, Göteborgs universitet
Benjamin Bohman, docent, Karolinska Institutet
Birgitta Evengård, professor emerita, Umeå universitet
Björn Palm, professor, KTH
Björn-Ola Linnér, professor, Linköpings Universitet
Britt Johanne Farstad, docent, Högskolan i Gävle
Camilla Andersson, postdoktor, KTH
Carl Öhlèn, civilingenjör och författare
Caroline Ford, Naturskyddsföreningen i Stockholms län
Caroline Reinhammar, doktorand, Göteborgs universitet
Clara Brune, doktorand, Karolinska Institutet
Dan Hammarlund, professor, Lunds universitet
David Collste, forskare, Stockholms universitet
Dominika V. Polanska, professor, Södertörns högskola
Ebba Lisberg Jensen, docent, Göteborgs universitet
Erik Huss, glaciolog och geograf
Ester Pollack, professor emerita, Stockholms universitet
Glenn Bark, universitetslektor, Luleå tekniska universitet
Greta Schettini, doktorand, Karolinska Institutet
Göran Bolin, professor, Södertörns Högskola
Göran Collste, professor emeritus, Linköpings universitet
Helena Lennholm, focent, KTH
Henrik Kylin, professor, Linköpings universitet
Henrik Lagerlund, professor, Stockholms universitet
Hervé Corvellec, professor, Lunds universitet
Ingmar Rentzhog, sociala nätverket We Don’t Have Time
Jan Scherman, publicist
Jeannette Eggers, docent, Sveriges Lantbruksuniversitet
Jennifer McConville, docent, Sveriges Lantbruksuniversitet
Katarina Eckerberg, professor, Umeå universitet
Kristina Boréus, professor, Uppsala universitet
Kristina Riegert, professor, Södertörns högskola
Lars J. Nilsson, professor, Lunds universitet
Lena Gipperth, professor, Göteborgs universitet
Lisen Schultz, docent, Stockholms universitet
Magnuz Engardt, docent, SMHI
Maria Wolrath Söderberg, docent, Södertörns högskola
Marie Stenseke, professor, Göteborgs universitet
Martin Hultman, professor, Göteborgs Universitet
Mats Målqvist, professor, Uppsala universitet
Mattias Hjerpe, biträdande professor, Linköpings universitet
Niclas Ericsson, forskare, Sveriges Lantbruksuniversitet
Patrizia Svedberg, ideella gruppen Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen
Paul Glantz, docent emeritus, Stockholms universitet
Pia Björstrand, advokat
Sally Windsor, docent, Göteborgs Universitet
Stefan Swartling Peterson, professor, Karolinska Institutet
Susanne Baden, professor em., Göteborgs Universitet
Sverker Molander, professor, Chalmers Tekniska Högskola
Åsa Wikforss, professor, Stockholms Universitet