Det har kommit många rapporter om sjuka laxar i Torneälven i år. Men det behöver inte vara ett tecken på att läget är akut försämrat. Däremot finns oroande tecken på längre sikt, skriver DN:s vetenskapsreporter Jörn Spolander.
Torneälven är ett av de få större vattendrag i Sverige som inte har reglerats och där laxen fortfarande kan vandra, leka och reproducera sig helt naturligt. På många andra ställen upprätthålls laxbestånden numera på konstgjord väg, genom så kallad kompensationsutsättning av odlad lax.
Torneälven är också något av en framgångssaga när det gäller lax. Sedan 1980-talet har beståndet ökat kraftigt, bland annat till följd av minskat fiske ute till havs.
Så det är lätt att förstå sorgen hos de fritidsfiskare som nu upptäcker sjuka laxar i Torneälven nästan varje dag, med svåra hudskador och svampliknande angrepp.
Samtidigt är det faktiskt betydligt fler laxar som vandrat upp i älven i år jämfört med de fyra senaste åren, omkring 75 000 mot i snitt 35 000. Och parasiten som angriper laxarna, algsvampen Saprolegnia parasitica, har funnits i svenska vattendrag sedan urminnes tider, som en del av den naturliga nedbrytningen av biologiskt material. Dess sporer går att hitta i stort sett var man än tar ett vattenprov. Så när det dyker upp fler laxar är det rimligt att fler blir infekterade.
Det är också vad forskarna på Statens veterinärmedicinska anstalt som följer utvecklingen konstaterar. Antalet rapporterade sjukdomsfall är ungefär vad man kan förvänta sig i relation till antalet laxar. Samma mönster syntes kring 2019 och 2020, då det också var gott om lax som vandrade upp i älven.
Forskarna bedömer därför inte läget som akut avvikande eller alarmerande. I alla fall inte på kort sikt.
Däremot finns det oroande tecken på längre sikt. I takt med klimatförändringarna blir vattnet varmare och då blir laxen, som är en utpräglad kallvattenfisk, mer sårbar för infektioner. Till råga på allt tycks algsvampen gynnas när temperaturen stiger. Det är en olycklig kombination för laxen.
Men exakt vad det kan få för resultat på laxbeståndet i stort är för tidigt att säga. Familjen laxfiskar har funnits på jorden i åtminstone 60 miljoner år och den art som simmar i Torneälven knoppades av för omkring 10 miljoner år sedan. Kanske har de någonstans i sin arvsmassa gener som kan hjälpa dem att bättre hantera parasiter under varmare perioder. Eller inte.
Hur som helst är det viktigt att de får möjlighet att leka och fortplanta sig så fritt och ostört som möjligt, så att deras genetiska mångfald inte utarmas inför den utmaning som väntar.