INSÄNDARE.
På lördag ska de första 1 000 personerna testas i samhällskunskap för att bevisa sin värdighet att bli svenska medborgare – ett av alla nya krav som ställs nu. Man kan tycka vad man vill i den frågan, men viktigt är ändå att ge människor en rimlig chans att klara kraven.
Som lärare i svenska för invandrare (SFI) kan jag inte se att någon av de exempelfrågor som finns på Universitets- och högskolerådets hemsida (uhr.se) involverat språklärare för att anpassa frågorna för vuxna andraspråkstalare. Ämnena förutsätter också erfarenheter som alla inte har med sig.
Efter tio år som lärare för vuxna med kortare skolbakgrund vet jag vilka svårigheter som vissa begrepp kan vålla, till exempel att ”driva företag” och ”stifta lagar”.
Det är tydligt att medborgarskapsprovet inte bara är ett test i faktakunskaper, utan även kräver språkkunskaper av mer akademisk art, långt svårare än den B1-nivå som var sagt. Det är facktermer och kulturbundna koncept i kombination med abstrakta uttryck som gör frågorna och svarsalternativen svårfångade.
Ett exempel:
Vad är den offentliga sektorns främsta uppgift?
1. Driva företag med vinst.
2. Att ordna välfärdstjänster som vård och utbildning.
3. Att formulera och stifta nya lagar.
4. Att representera Sverige internationellt.
Är meningen att testet ska utesluta studieovana personer från att bli medborgare? Vad hände med det funktionella perspektivet – att uppnå en språknivå så att man kan ta sig fram i samhället?
Även en akademiker kan ha svårt med formuleringar som att ”ordna välfärdstjänster”. Det är en ovanlig sammansättning av ord och frågan kräver dessutom kännedom om att vård och skola betraktas som tjänster.
Som språklärare vet jag att begrepp som ”välfärd” kan ta flera lektioner i anspråk. De strukturella sambanden behöver förklaras, liksom ”skatter” och ”offentlig sektor”. Detta kan lätt bli för komplext på SFI-nivå, vilket är samma nivå som ska uppnås för att bli medborgare. Personer som ska genomgå testet får ett material att läsa på uhr.se, men ingen utbildning verkar ges.
En del av frågornas innehåll och svar hade varit svåra att ta till sig även för en person uppvuxen i landet som inte är akademiskt skolad, eller har viss allmänbildning.
Det går alltså inte alltid att läsa sig till dessa kunskaper inför ett prov, utan det beror på vad du har för studiebakgrund och erfarenheter. Det är uppenbart att det kommer slå hårdare mot personer som är uppvuxna i helt andra kontexter. Ett test med denna språknivå är dessutom omöjligt att klara för många av våra kortutbildade elever, oavsett hur mycket de skulle kämpa.
Att föreställa sig att alla inte delar dina referensramar är en grundläggande och respektfull hållning som är viktig att ha med sig om man vill bidra till integration, som sägs vara syftet med detta test. Med dagens migrationspolitik verkar dock syftet med testet vara ett annat.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare