Syrrans tentaplugg och stjärnhimlen med pappa väckte Hasti Khodabakhshis rymdintresse. I dag är hon generalsekreterare för Astronomisk ungdom och vill få fler unga att upptäcka vetenskapens möjligheter.
Vem äger resurserna på månen? Vilka lagar gäller på Mars? Hur mycket ska företag kunna styra? Det är öppna frågor som kommande generationer behöver hitta svar på, menar Hasti Khodabakhshi.
– Ingen kan egentligen hävda äganderätt till rymden, det slogs fast redan i fördraget Outer space treaty från 1967. Ändå rör vi oss mot en tid där stater, företag och internationell rätt kommer att prövas mot varandra på riktigt.
Ekvationen är allt annat än lätt – men inte desto mindre spännande.
– Det som för några decennier sedan lät som science fiction diskuteras nu i konkreta termer. Som en permanent månbas eller bemannade uppdrag till Mars, säger Hasti upprymt.
De stora frågorna väcktes redan när Hasti var liten, på balkongen hemma i Solna. Pappa Mahmmod, med sina kunskaper inom teknik och innovation, tog med sig teleskopet ut och pekade mot natthimlen. För dottern berättade han om stjärnorna och rymden, medan hon storögt ställde fråga efter fråga.
Hasti Khodabakhshi
Ålder: 24 år.
Bor: Med storasystern i Solna.
Gör: Generalsekreterare för Astronomisk ungdom.
Tilldelades nyligen utmärkelsen Kompassrosen 2026, från Konungens stiftelse ungt ledarskap.
Motto: Ad astra et ultra! Latin och betyder ”Till stjärnorna och vidare” – vilket också är Astronomisk ungdoms motto.
Mahmmod hade ju dessutom sett månlandningen – så där fanns en skattkammare av historier att ösa ur, och mycket att lära.
– När sedan min storasyster, som är tolv år äldre än jag, började sina universitetsstudier i organisk kemi fick jag vara med på tentapluggandet. Det var ren lycka! Även om jag nog mest störde henne, säger Hasti.
Under gymnasiet fanns lärare som envist trodde på henne och gav henne möjlighet att fördjupa sig i fysik och matematik.
En dag hände något livsförändrande. Organisationen Astronomisk ungdom kom på besök till skolan.
– Det öppnade en ny värld, för det är nästan svårt att peka på ett samhällsområde som inte berörs av rymden, säger Hasti.
Hon anser att rymdforskning ger oss bättre förståelse för klimatet, stärker vår förmåga till jordobservation och driver fram tekniska innovationer som med tiden blir en del av vår vardag.
– Dessutom blir det allt viktigare för totalförsvaret och krisberedskapen.
Hon minns särskilt en sommar på Rymdforskarskolan, som drivs av Astronomisk ungdom.
– Det myllrade av alltifrån astronauter och forskare till företag inom rymdbranschen. Det kändes som att jag kom närmare rymden på riktigt och samtidigt hittade jag andra att dela mitt intresse med.
Som generalsekreterare för Astronomisk ungdom har Hasti dels insett vilken styrka det finns i stark gemenskap, vänskap och ideellt engagemang, dels hur ledarskapet behöver präglas av balans.
– Att säkerställa hög kvalitet när mycket vilar på frivilliga krafter är ganska klurigt. Det är en ständig balansgång mellan värme och lyhördhet å ena sidan och tydliga strukturer å den andra.
Men, egentligen har den största utmaningen varit något annat.
Strax innan Hasti tillträdde som generalsekreterare, förlorade hon sin pappa i en hjärtinfarkt.
– Han var den person som stod mig allra närmast. Förutom djup sorg, lämnades vår familj i en svår ekonomisk situation. Jag hade inte längre råd att vare sig studera eller vara ideellt aktiv.
För en 21-åring var det tungt att hantera pappans död och samtidigt axla sin hittills mest krävande operativa roll.
– Och är det fortfarande, men situationen runt omkring har blivit mer hanterbar.
Hur påverkar det dig i dag?
– Jag lär fortfarande känna den nya versionen av mig själv som uppstod. Något som är tydligt är att jag tar vara på tiden och uppskattar möten med människor på ett annat sätt än innan. Men också att jag blivit ganska härdad.
I det dagliga ledarskapet passerar sådant som tidigare skulle ha skapat oro eller nervositet, nu med större sans.
– Kanske har jag blivit mer stoisk, på både gott och ont, funderar Hasti.
Mycket arbete har lagts ned på att bygga upp en stabilare tillvaro – både när det gäller Astronomisk ungdom och privat – och äntligen börjar det bära frukt.
För rymdrörelsen innebär det att kanslistyrkan kan växa – vilket gör att fler barn och unga kan nås av verksamheten.
På det personliga planet återupptar Hasti sina kandidatstudier inom fysik och matematik.
– Det känns riktigt roligt. Mitt sikte är en master i maskininlärning eller beräkningsfysik, och att ta steget in i näringslivet. Gärna något med rymdkoppling.
– Men jag hade aldrig tackat nej till möjligheten att bli astronaut!
Åka till Mars?
– Absolut, om det är en garanterad tur och retur! ISS och månen? Count me in.
Fem snabba frågor
Optimal ledig dag? ”En stillsam morgon med kaffe och en bok, omgiven av nära och kära. Vid brasan när det är kallt, och utomhus nära havet när vädret tillåter.”
Läser? ”Jag är i sluttampen på min Albert Camus-period. 'Myten om Sisyfos' har fastnat starkast, och nu är jag inne på den sista, 'Fallet'. Parallellt är jag halvvägs igenom Yuval Noah Hararis 'Sapiens'. Fantastiska böcker båda två.”
Färre väljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Varför tror du att det är så? ”Det räcker inte att unga får höra att naturvetenskap och teknik är viktigt. De behöver få känna att de hör hemma där. Med gemenskap, förebilder och inspirerande projekt kan organisationer som Astronomisk ungdom ge unga både självförtroende, vänner och erfarenheter som gör att de väljer att fortsätta.”
Om du hade en superkraft? ”Kontrollera tiden!”
Bästa komplimangen? ”'Du skriver matematik så vackert' är nog den mest unika jag fått. Men det som har berört mig mest är att få höra att jag är inspirerande i mitt ledarskap.”
Läs fler DN möter och DN gratulerar!