– Vi fick det vi ville flera gånger om, hävdar Irans chefsförhandlare Mohammad Ghalibaf.
Men frågetecknen är många kring den 14 punkter långa överenskommelsen som Trump skrev under vid en middag i anslutning till G7-mötet på det franska slottet Versailles på onsdagen.
I USA:s kritiseras uppgörelsen av både demokrater och företrädare för Trumps eget parti Republikanerna. Och i en analys i tidningen The New York Times heter det att Teheran visat att man kan använda ekonomiskt kaos som vapen. Det föranledde ett ilsket Trumpinlägg på Truth Social på torsdagen.
”Dessa dårar som tycker att jag inte har varit tuff nog mot Iran, när aktiemarknaden just nådde en rekordtopp och oljepriserna rasar, är antingen avundsjuka, dåliga människor eller korkade”, skriver presidenten.
Ett rekordnederlag?
Dagen innan, i Frankrike, hade Trump varnat Iran att bomber kommer falla ”rätt i deras huvuden” om de inte ”uppför sig”. Han underströk också att avsiktsförklaringen är just det – att den inte kan innehålla alla detaljer som omvärlden kanske önskar.
Under natten till torsdagen skrev även Irans president Masoud Pezeshkian under avtalet, som han i ett sociala medieinlägg timmar senare kallade ”historiskt” och ”ett budskap från ett mäktigt Iran”.
Irans chefsförhandlare och talman Mohammad Ghalibaf hade då i statlig tv kallat uppgörelsen för ”ett rekordnederlag” för USA och hävdat att Iran genom förhandlingar nått ett ”flera gånger” bättre resultat än man kunnat uppnå genom militära insatser.
– Folk kommer se det och döma själva, sade han enligt AFP.
Oklart om avgifter
Enligt medlarlandet Pakistan gäller uppgörelsen omedelbart, nu när den är undertecknad. Det innebär att den 60-dagarsperiod under vilken ett ”riktigt” fredsavtal ska förhandlas fram – som bland annat ska innefatta den svåra frågan om Irans kärnenergiprogram, lyfta sanktioner gentemot Teheran, sjötrafiken i Hormuzsundet samt ett slut för Israels krigföring i Libanon – har inletts.
Samtalen ska påbörjas i bergsorten Bürgenstock i Schweiz på fredagen, bekräftar landets utrikesdepartement enligt AFP.
Det för internationell oljehandel så viktiga Hormuzsundet har blockerats av både USA och Iran i omgångar under kriget, vilket fått globala energipriser att rusa. Under torsdagen återupptog några fartyg sin färd där.
USA har hävdat att trafiken i sundet nu blir ”avgiftsfri”, men Ghalibaf verkar påstå att detta enbart gäller under 60-dagarsperioden.
– Situationen i Hormuzsundet kommer inte bli densamma som före kriget (då Iran inte tog betalt), säger han i statlig tv och lägger till att Iran ”naturligtvis” kommer ta ut en serviceavgift.
Fakta: Avsiktsförklaringen
USA och Iran är överens om en vapenvila och en tidsfrist på 60 dagar under vilken de ska förhandla fram en fredslösning. Avsiktsförklaringen består av 14 punkter.
I ett första skede ska båda länder och deras allierade upphöra med all krigföring. Libanons ”territoriella integritet och suveränitet ska säkerställas”.
USA ska börja avveckla sin sjöblockad mot Iran och se till att den iranska exporten av råolja kan återupptas. Iranska tillgångar som frysts ska börja tillgängliggöras.
Iran ska göra så att handelstrafiken genom Hormuzsundet kan återupptas i 60 dagar, bland annat genom minröjning. Landet upprepar ett löfte om att aldrig skaffa kärnvapen. Förhandlingar om Irans kärnmaterial kopplas till frågan om sanktionslättnader.
Vid ett eventuellt fredsavtal ska USA häva alla sanktioner mot Iran och flytta alla militära styrkor från Irans närområde. USA ska tillsammans med partner i regionen ta fram ett upplägg där Iran får motsvarande drygt 2 800 miljarder kronor för ”återuppbyggnad och ekonomisk utveckling” vid ett avtal.
Tidsfristen på 60 dagar kan förlängas. Ett slutgiltigt avtal ska godtas av FN:s säkerhetsråd.