Händelsen inträffade mitt i det somriga folkvimlet. Efter en shoppingrunda närmade sig Anna, som egentligen heter något annat, och hennes vän en uteservering när hon såg en rörelse som kändes ”annorlunda”. Hon hann tänka att folk kanske försökte undvika en duva eller en råtta.
Sedan skiftade allt snabbt.
– Det blev rädsla, panik och folk reser sig och springer. Jag hör ett högt pang och känner vad jag kan beskriva som en hård pingisboll som slår mot mitt bröst. Jag visste att jag blivit träffad av något, men jag trodde att det var en miniraket eller så, säger Anna.
Även hon började springa, i tron att det kanske var ett pågående terrordåd. Först när de hade tagit skydd på en restaurang visade Anna såret för kompisen.
– När jag tog bort handen såg jag paniken i hennes ansikte.
Var samlad
Anna låter samlad när hon berättar, och även på restaurangen gick hon in i ett märkligt lugn. Genom sitt yrke har hon deltagit i en säkerhetsträning som hon hade nytta av. Hon bad en servitör att trycka hårt mot såret, hon sade åt dem att ge ett glas vatten till den chockade kompisen och att ringa en ambulans.
– Jag tänkte att om jag hetsar upp mig kommer det att blöda mer, säger Anna och minns:
– Jag ville lugna alla, för om de skulle få panik skulle jag också få det.
Gjorde det inte ont?
– Det gjorde ont när jag blev träffad men det var så hastigt. Sedan började det bränna, ju mer adrenalinet försvann.
Tacksam
Anna förstår att hon var chockad, på sjukhuset skojade och skämtade hon med personalen som förklarade att hon haft änglavakt. Kulan gick in i bröstet utan att trasa sönder några organ. Där sitter den än, standard är att inte ta ut den ”i onödan”.
Hon vill ändå ta bort den så småningom. Och hon förstår att hon måste prata med en psykolog för att bearbeta händelsen.
– Det känns väldigt surrealistiskt. Men när jag ser mitt sår och måste plåstra om det, när jag böjer mig och det gör ont – alla kroppsliga saker – påminner mig om att det här faktiskt har hänt.
Upprinnelsen kring händelsen utreds. Enligt portugisiska medier verkar det röra sig om ett bråk mellan två kriminella. Polisen har förstärkt närvaro i centrala Lissabon och andra turistområden, enligt nyhetsbyrån Lusa.
I stället för att fokusera på oturen tänker Anna på att ingen dog.
– Jag känner, wow, jag hade änglavakt. Det går inte ens att vara arg eller ledsen, jag är bara tacksam.
Hon är också berörd av alla som har brytt sig.
– Jag fick veta att folk hade hört av sig. Det är otroligt, och väldigt fint att höra.