Miriam och Sofia nekades bli föräldrar i Malmö – fick ja i Göteborg
När Malmöparet Miriam och Sofia ansökte om assisterad befruktning med donerade spermier, nekades de behandling i Malmö men blev godkända i Göteborg. Anledningen till att de gallrades bort i Malmö var bland annat att de tidigare sökt hjälp för ångest och adhd.
Eftersom donationsbehandling är en lång process och kräver en särskild prövning av föräldrarnas lämplighet, ställde sig Miriam och Sofia i kö både i Malmö och Göteborg.
Efter att deras journaler granskats och utan att någon hade träffat dem, fick de nej till utredning och behandling vid Reproduktionsmedicinskt centrum, RMC, i Malmö.
Som skäl till avslaget angavs bland annat Sofias pågående kontakt med psykiatrin för adhd, ångest och kräkfobi samt deltidsarbete. I Miriams fall uppgavs bland annat ångest, depression, tvångstankar och tennisarmbåge som motivering.
”Utifrån bara några papper”
– Hur kan man med gott samvete ta ett sånt beslut utifrån bara några papper och inte få reda på att vi båda jobbar heltid, säger Miriam Skjulsvik Svärd, som arbetar som operatör och handledare på SOS Alarm samt som musikalartist.
– Det måste ju vara skillnad på allvarlig psykisk sjukdom och ångest och adhd, säger Sofia Skjulsvik Svärd, som är musiklärare inom anpassad grundskola samt körledare och musiker.
Godkända i Göteborg
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg däremot, blev de godkända för donationsbehandling och har nu fått sin första insemination.
– Det är anmärkningsvärt att det kan vara så olika i olika regioner. Det är inte en mänsklig rättighet att bli förälder. Men det finns rättigheter när det gäller att bli lika behandlad och jämlik vård, säger Sofia Skjulsvik Svärd.
Malmöchef: ”Följer riktlinjerna”
”Varför ett par blivit nekat är svårt att svara på eftersom alla fall är unika. Vi granskar alla inkomna ärenden i NPÖ (IT-tjänsten nationell patientöversikt). Det finns nationella riktlinjer med direktiv från Vävnadsrådet som vi följer. Region Skåne har också en Regional riktlinje för assisterad befruktning”, skriver Margareta Kitlinski, överläkare och sektionschef för RMC, i ett mejl till SVT.
Hur vet man om ett par blir lämpliga föräldrar eller inte utan att träffa dem?
”I Region Skåne görs det en grundlig utredning för att kunna säkerställa att det framtida barnet ska kunna växa upp under goda förhållanden. (...) Vid donationsbehandling finns det även ett samhällsansvar i första hand för barnet men även i förhållande till donatorn”, skriver Margareta Kitlinski.
Assisterad befruktning med donerade könsceller
- Om man saknar egna ägg eller spermier och vill bli gravid, kan man ansöka om assisterad befruktning med donerade könsceller. Men för att bli godkänd måste man genomgå en särskild prövning enligt lagen om genetisk integritet. Syftet är att se till barnets bästa. Prövningen går ut på att granska de blivande föräldrarnas medicinska, psykologiska och sociala situation och behandling får bara ske ”om det kan antas att barnet kommer växa upp under goda förhållanden.”
- Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har diskuterat om det är etiskt försvarbart att ha särskild prövning enbart för ensamstående eller par som ansöker om assisterad befruktning med donation av könsceller. En majoritet i rådet anser att en särskild prövning bör göras inför all behandling med assisterad befruktning, oavsett om egna eller donerade könsceller används.
- Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att senast den 30 november 2026 ta fram ett digitalt nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens arbete med assisterad befruktning. Enligt Socialstyrelsen finns det ett behov av tydligare vägledning för att förenkla för fertilitetsklinikerna att göra likvärdiga bedömningar. Kunskapsstödet ska tas fram i nära samverkan med professionen och andra nationella aktörer inom assisterad befruktning. Det nuvarande kunskapsstödet är från 2016.
Källa: Socialstyrelsen, SMER
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.