Det var i april som Sverigedemokraterna plötsligt, utan att förvarna de andra partierna, frångick den gemensamma överenskommelsen om kvittning. Den innebär att alla ledamöter inte behöver vara på plats vid voteringar eftersom partierna sinsemellan gör upp om närvaron. Om en ledamot i ett parti till exempel är sjuk, så ”kvittar” ett parti på andra sidan blockgränsen ut en av sina ledamöter. På så vis upprätthålls majoritetsförhållandena i kammaren.
När SD vid en omröstning om skärpta krav för svenskt medborgarskap insåg att två vildar – det vill säga riksdagsledamöter som har lämnat SD – skulle rösta emot förslaget kallade partiet in två av sina ledamöter som egentligen var utkvittade. På så vis vann man voteringen.
Efteråt var oppositionen rasande. Även från politiker på högersidan kom kritik.
Kvittningstraditionen kraschade och sedan dess har partierna inte kunnat enas om ett nytt system. Därför har de fått kallat in samtliga sina ledamöter till varje omröstning. Som idag, torsdag, då en extrainkallad sommarriksdag röstar om en rad reformer som regeringen föreslår.
På frågan om samtal om ett nytt system fortfarande pågår svarar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar:
– Det kommer inte att lösa sig. Det går inte att lita på SD.
Hon tycker att kvittningssystem ska överges helt.
– Vi borde inte ha det överhuvudtaget, utan istället samla ihop voteringarna, till gång i månaden till exempel. För nu är de ju hela tiden, varje vecka. Det är jätteonödigt.
Fakta: Riksdagens kvittningssystem
Kvittningssystemet är ingen lag utan en överenskommelse mellan partierna i riksdagen om att frånvarande ledamöter inte ska påverka styrkeförhållandena i omröstningarna i riksdagen.
Om en eller flera ledamöter inte kan vara med ”kvittas” den mot en ledamot i ett annat parti, på andra sidan blockgränsen, som avstår från att rösta.
Systemet är mycket gammalt och har använts åtminstone sedan början av 1900-talet. SD släpptes dock inte in i systemet förrän 2021, elva år efter inträdet i riksdagen.
Källor: Riksdagen, Sverige Radio.