Det omtalade mötet skedde i Bryssel under tisdagseftermiddagen sedan den afghanska femmannadelegationen fått visum, men bara för en dag.
Efter stor tystnad om var och när mötet skulle hållas kom stolta uttalanden från talibandelegations ledare Abdul Qahar Balkhi, bland annat via nyhetsbyrån AP och nyhetssajten Euractiv.
”Det här var ett historiskt besök då för första gången en delegation från Islamiska emiratet besökte EU och höll samtal med medlemsländer i Bryssel”, sade Balkhi, som tjänstgör som talesman för Afghanistans utrikesdepartement, i ett uttalande.
– Mötet var konstruktivt och det finns hopp om att det kan leda till positiv utveckling, sade i sin tur en anonym afghansk källa till nyhetsbyrån AFP.
Uppföljning
Från EU-kommissionen beskrivs mötet i mer byråkratiska ordalag.
”15 medlemsländer deltog, vilket tillät en uppföljning av tekniska samtal som ägde rum i januari 2026 i Kabul, särskilt vad gäller identifiering av återvändare, utfärdande av resedokument och hur de ska återvända”, heter det i ett uttalande från kommissionens presstjänst via sms till TT.
Mötet skedde på tjänstemannanivå och har drivits på av EU-länder som vill kunna utvisa framför allt dömda brottslingar till Afghanistan.
”Fokus låg på personer som har begått allvarliga brott och utgör ett säkerhetshot”, heter det från kommissionen.
Sverige som värd
Sverige har stått som medvärd för mötet, på uppdrag av totalt 20 EU-länder.
Några besked om vem som deltog för svensk räkning och på vilken nivå har dock inte getts.
– Jag kommer inte att göra det. Det är inte på politisk nivå. Men Sverige kommer att vara med i mötet. Det kommer att ske framöver. Det är en teknisk diskussion och så får vi se var det tar oss, sade migrationsminister Johan Forssell (M) till TT i samband med ett ministermöte i Luxemburg i början av juni.
Hård kritik
EU-kommissionen och EU-länderna har betonat gång på gång att mötet inte innebär någon ”legitimering” av talibanregimen.
Kritiken har ändå varit skarp från både människorättsorganisationer och politisk opposition i flera länder.
”EU-länderna underminerar sin trovärdighet genom att fördöma talibanska övergrepp med ena handen och med den andra samarbeta med talibanerna och tvinga tillbaka afghaner”, säger Fereshta Abbasi från Human Rights Watch i ett pressmeddelande.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
1996 erövrade rörelsen Afghanistans huvudstad Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001, för att sedan återta makten i en blixtoffensiv den 15 augusti 2021 sedan USA:s styrkor dragit sig tillbaka.
Talibanernas maktutövande beskrivs som konservativt, brutalt och godtyckligt. Precis som under sin första tid vid makten styr talibanerna nu med sin tolkning av islamiska sharialagar, vilket i praktiken innebär extremt kvinnoförtryck.
Kvinnor har tvingats bort från universitet och från de allra flesta jobb, musik har förbjudits och offentliga avrättningar och piskstraff har återinförts.