– Lågkonjunkturen har varit väldigt seg, och återhämtningen har liksom inte riktigt kommit igång ännu, kommenterar Lars Lindvall, tillförordnad analyschef på Arbetsförmedlingen för TT.
Julisiffrorna från Arbetsförmedlingen visar att 350 000 personer var inskrivna som arbetslösa, motsvarande 6,5 procent av arbetskraften. Det är visserligen en minskning med drygt 23 000 personer jämfört med samma månad i fjol. Samtidigt har månadssiffrorna från mars i år till den senaste mätningen pendlat omkring 6,6 procent och som lägst 6,4 procent (maj respektive juni).
– Vi och många andra bedömare tror ju att under hösten ska ekonomin ta fart igen. Sedan dröjer det lite innan arbetsmarknaden följer efter men i slutet av 2026 så bedömer vi att arbetslösheten ska sjunka igen, säger Lars Lindvall.
Visat tecken på återhämtning
Svensk ekonomi har ändå visat tecken på återhämtning, under exempelvis andra kvartalet ökade bnp-tillväxten som helhet med 1,4 procent jämfört med föregående kvartal. Inköpschefsindex, en konjunkturmätare för bland annat svensk tillverkningsindustri sjönk visserligen i augusti men har ändå varit över det historiska genomsnittet 13 månader i rad.
Den stora frågan är därmed varför företagen inte är mera offensiva när det gäller anställningar?
Förutom en ren eftersläpning när det gäller arbetsmarknaden inom konjunkturcykeln, lyfter Lars Lindvall ytterligare en faktor:
– Man sitter och väntar på att konsumtionen ska komma igång igen, hushållen har hållit tillbaka lite och det kan hänga ihop med den här kostnadschocken vi hade tidigare då man kanske tömde sina sparbuffertar, eller så är det den här osäkerheten som vi lever i. Man vet inte vad som ska komma framöver.
Tillbaka på samma nivå
Arbetsförmedlingens prognos är ändå att under 2027 ska antalet arbetslösa vara tillbaka på samma nivå som före lågkonjunkturen. Som exempel var den som lägst i maj 2023 (6,1 procent).
En positiv faktor redan nu är att ungdomsarbetslösheten samtidigt fortsätter ned i en tydlig takt. I augusti var 7,4 procent av ungdomar i åldern 18–24 år inskrivna som arbetslösa jämfört med 8,0 procent föregående år.
– Jag skulle säga att den är historiskt låg, sedan kan det ha att göra med ungdomskullarnas storlek och att de varierar, säger Lars Lindvall.
Fakta: Därför skiljer sig siffrorna åt
Arbetsförmedlingen och SCB redovisar varje månad arbetslösheten i Sverige. Men statistiken skiljer sig åt, ofta ganska kraftigt, som en effekt av att myndigheterna mäter på olika sätt.
Arbetsförmedlingen använder sig av faktiskt inskrivna hos förmedlingarna och har dessutom snävare åldersspann. Den totala arbetslösheten mäts i åldersgruppen 16–66 år. Ungdomsarbetslösheten avser unga mellan 18 och 24 år.
Statistiska centralbyrån (SCB) använder sig av en urvalsundersökning. Åldersspannet är 15–74 år för den totala arbetslösheten och 15–24 år för ungdomsarbetslösheten.
Som ung arbetslös räknas i SCB:s sätt att mäta (som bygger på internationella kriterier) även en stor andel heltidsstuderande. Det räcker nämligen ofta med att man som heltidsstuderande vill ha ett extrajobb, eller att man väntar på ett sommarjobb som ska börja senare, för att räknas som arbetslös.
Källa: Arbetsförmedlingen, SCB, TT